Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Det enkelt sköna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det enkelt sköna. 19
Men- ntoin dessa slag af tillfällighet, hwilka höta till in-
dividens wäsende och det-före af skönheten måste upptagas, gif-
vsöt gestalten, hwilken skulle kunna gälla som ett skönhetens kännemärke
eller kanon. Det sköna kan derföre endast derigenom begripas, att man
uppsöker det specifika sätt, på hwilket- slägtregeln och den enskilda bil-
dens tillfällighet genomtränga hwarandra. På annat sätt låter det sig ,
icke göra, hufwudsakligen derföre, att flägtet få wäl som den individuella
tillfälligheten genomlöpa en rad af olika grader; hivad som derföre wo-
re kanon för den ena graden, skulle icke wara det för den andra. Men
litsom det icke giswes någon allmängiltig kanon, så kan icke; heller någon
särskild kanon för bwarje särskild grad uppställas; ty med hwarje högre
grad wäxer icke blott regelmässigheten utan äfwen tillfälligheten, i det
att individen gentöfwer slägtet utwecklar sig till allt större frihet och
egenhet. ·
Lessing, som i sin "Neue Lehre Von den Proportionen des menschli-
chen Hörpers« (Leipzig 1854) uppställer en lag för proportionen och sym-
metrien i den sköna gestalten, anmärker mot Vischer, att då denne er-
känner regelmässigheten såsom ett med tillfälligheten lika berättigadt mo-
ment i det sköna, så är det underligt, att han icke medgifwer denna re-
gelmässighet förmågan att framställa sig så, att den skulle kunna sattas
af förnuftet och wetenskapen. Är den, oaktadt tillfälligheten och midt i
den, förbanden i det sköna, så måste den icke blott kunna dunkelt kännas,
utan måste äfwen kunna klart fattas. Detafsatt regelmässigheten icke «
är det enda momentet i det sköna, utan att bredwid den består ännu
ett, den oberäkneliga tillfälligheten, får man icke sluta, att äfwen den
förra är oberäknelig. Då utidet sköna ett innerligt samband eger rum
emellan« regelmässighet och frihet, så är teglens wetenskapliga utgam-
dande nödwändig icke blott för teglens skull, nian äfwen för bedöman-
det af tillfälligheten och egendomligheten; att förklara utgrundandet af
denna regel för omöjligt, är att anse det sköna för något outgrundligt.
—- Att det sköna existerar på olika grader bewisar ingenting, ty dels
kan denna kanon fattas få, att de olika graderna ur den låta utweckla sig,
dels tyder antagandet af dessa grader på erkännandet af ett öfwer alla
swäfwande ideal, med hwiltet de olika graderna måste hafwa en närma-
re eller aflägsnare likhet, om de skola gälla som mer eller mindre sköna.
—"- Zeifing uppställer ijelf följande lag för den sköna proportionen: Om
ett i olika delar deladt helt skall synas formelt skönt, så
måste den mindre delen förhålla sig till den större, som
«den större till »det hela. Ett helt kan delas på sådant sätt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
