Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Det enkelt sköna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det enkelt stöna. 27
så är det dock en sådan, soIn upphäfwer sig af sig sjelf. Ehuru
sålunda det sköna är rent sot-utwäsende, är iden till den grad
af wigt, att en högre stående ide« betingaren högre grad af
skönhet 9).
, .
«) Den esthetista skola, hwilken lärer, att det sköna är blott form
och att esthetiken blott har att göra med formen och ej med innehållet-
hwilket äter först inom den speciella konstläran sär betydenhet och höter
mera under ethiken, denna skola förebrår Vischer ett wacklande emellan
deras åsigt och den Hegelsla, hwilken senare yrkar pä ett snbstantielt in-
nehåll såsom wilkor för stönhet. Zimmerman («Geschichte der Æsthctik
als philosophische Wisseuschaft«. Wien 1858) yttrar: «Vischer är för
· mycket esthetiker för att mißkänna det skönas formtväsende, men han
stulle lilwäl gerna wilja rädda det Hegelska substantiella innehållet; så
uppstår en halshet, hwaraf B:s hela i öfrigt i så många hänseenden ut-
märkta werk lider. Han säger, att det "stöna är ren form", han är skil-
naden emellan stoffwerkan och den rena formwerkan på spåren, han låter
uttryckligen blott den senare gälla som esthetisk, han gör öswer den de-
förträffligaste anmärkningar, utan att warsebliswa, att han sjelf med
sin förklaring, att det sköna är "ide«u ibegränsad företeelse«, är full-
lomligt sängen i det stoffartade’.’. J sammanhang dermed opponerar
han emot Vischers påstående, att af twenne formfulländade konstwerk
stär det högre, hwilket har ett högre innehällzxi esthetiskt hänseende stå
båda lika högt, menar Z» om än det ena i ethiskt hänseende står högre.
Vischer har beswarat den formalistiska esthetitcns angrepp i en upp-
sats: «Über das Verhältniß von Jnhalt und Form in der Kuust", tryckt
i "Monatsschrift des wissenschastlichen Vereins in Zürich«, 1858. Det
stöna är ren form, men derföre icke « blott form,«ty en sådan sinnes
icke. Form är icke annat än det yttre af ett inre eller rättare det yttre
med sitt inre, ’ enheten af yttre och inre, betraktad frän deß yttre sida.
Det är sant, att i all konst kommer det an på formen, att på det esthe-
tista gebitet det öfwerallt blott är frågan om huru föremålet ser ut, o.
s. tv.; men man förgäter, att just i formen är den inre fysiska bild-
ningskrasten, är det andliga innehållet genom formens qvalitet uttaladt,
att det synbara sinliga blir just intill denna bestämda gräns infördt i
rummet, just är sä och sä färgadt, rörer sig, handlar så och sä, emedan
det utsprnngit nr den så och så bestämda lisskraften, är fyldt as den sä
och sä bestämda anden. Jnnehållet är i dct sköna upphäfdt i den rena
formen, men endast i den mening, att det icke mera warseblifwes såsom
något särskildt, från formen skildt; det är som sådant icke mera till,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
