Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Det enkelt sköna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 Det enkelt sköna.
Antioklunda kan icke förhållandet emellan slägtsregeln och
individualiteten bestämmas: den förra är lagen, genom hwilken
den störande tillfälligheten afsöndras, den senare med sin berät-
tigade, tillfälliga egendomlighet slingrar sig fri och lekande kring
den allmänna regeln; och båda befria sig till ren form. Det
sköna är sålunda den helt och hållet till gestalt blif-.
na idöen eller den frän allt materielt befriade och till ,
fullt uttryck asen individualiserad ide renade gestal-
ten. Att det absoluta fullt uppgår i det enskilda är missa-li-
gen ett sken, men det är skenet af en sanning: den allmänna
harmonien emellan idel och werklighet; det Ivar derföre som detta
sken (sid. 12) kallades ett ««iiiciehållsfullt sken."
Nu blir äfwen det fksnas förhållande till det goda, det re-
ligiösa och det sanna lått att fatta. Hwad först angår det
goda, så är detta en werksamhet, som stråfwar att arbeta sig ·
till den enhet, hwilken wisar sig i det sköna, och hwilar sålunda
på förutsättningen af en motsats emellan ide och werklighet.
På denna, den sedliga kampens ståndpunkt kan det det-före icke
blifwa frågan om huru kampen ser ut, såsom wid det sköna;
kampen är djupt allwar. Ja, det goda är icke allenast likgiltigt
för det yttre, det hyser ett misstroende mot den i det sköna be-
rättigade individuella tillfälligheten, emedan denna njuter erkän-
nande, innan den samma af deu bearbetande wiljau werkligen
sblifwit ombildad. Och emedan det sedliga arbetets uppgift för-
blir en oändlig, aldrig fullt löst uppgift, så år misztroendet ett
beständigt. Ethiken står på skolandets, på pligteus ståndpunkt;
den ser i oskulden fröet till splittring och stuld, i försoningen
blott emedan det helt och hållet har uppgått i formen. Men fast det
stoffartade har uppgått i formen, är det derfsre icke likgiltigt hwad
som uppgått. s
Af dessa satser följer då, att esthetiken icke kan wara eu blott form-
wetenskap, att innehållet måste jemte formen i det sköna komma i be-
traktande, samt att man kan sätta i fråga en wärdeåtstilnad emellan
konstwerk, beroende af det hsgre eller lägre innehåll, som lgenom formen
uttryckes -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
