Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Det sublima
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det sublima. 41
Den negativitet, som ligger uti det sublima, har twenne
former: en positiv och en starkare negativ. Skall uemligen ett
— föremål kunna synas uttrycka en idens öfwermagt, så måste det
stå tvid sidan af andra, i hwilta bild och ide« besinna sig tjent-
wigt. J jemförelse med dessa måste det förra synas stort, ty
det stall ju ivara den öfwergripande idens wäsentliga uttryck.
Ehuru wäl det sublima wisserligen beror på idens qualitativa
förhållande till bilden, slår detta qualitativa förhållande sålunda
om uti ett qvantitativt, blir ett storhets-förhållande Det su-
blima är, som Kant sade, "absolut stort, d. å. öfwer all jemfö-
relse stort." J jemförelse med sin omgifning synes det absolut
stora föremålet såsom ett fullständigt uttryck af sin ide«, och denne
senare negerar då icke sin egen bild, utan endast de omgifwande
föremålen. Detta är. den positiva formen af det negativa. Men
iförst då blir negationen fullständig, när åfwen idens sublima
barare-, trots sin storhet, förswiuner emot iden; och detta är den
starkare negativa formen. Men i sjelflva werket är motsatsen
emellan dessa båda former endast en relativ. Negationen i båda
är endast en följd af idens positiva werksamhet, hwilken, yttrande
sig såsom en rörelse-akt sist-. Solger), ligger till grund för allt
sublimt och hwilken ofta, fast ej alltid, plötsligt frambryter-
Derföre är också negationen i den Positiva formen endast en
ligger förborgadt i det sublima; men dermed år icke sagdt, att båda for-
merna kunna sammanslås och det tragiska göras till en underart as det
sublima. Så gör dock Vischer, grundande detta på den inre förwandt-
stapen emellan begge. Men rätta stålet torde dock böra sökas i metho-
dens twångz ban saknade i sitt system ingalunda plats för det tragiska,
ty intet låg närmare tillhands än att sätta detta såsom motsats till det
komiska. Men hwart skulle då det sublima anbringas? Då ingen plats
för detta fans och det sublima är ett det tragiska förberedande begrepp,
så ställdes det framför det senare, men gjordes as methodsskål till huf-
wudbegrepp. Nu måste bestämningen på det sublima så widgas, att äf-
wen det tragiska inrymdes derunder, och så fick man den oswanstående
desinitionen, mot hwilken wi wilja göra det inkastet, att den om det
egentligen sublima utsäger för mycket, en anmärkning. till hwilten wi i
nästa not skola anföra grunderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
