Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Det sublima
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 Det sublima.
Den negativa formen as det subjektivt sublima eller det
negatin pathetiska skulle, i öswerensstänsmelse med förhållandet
inom de andra gebiten, bestå deri, att äfwen den största möjliga
sedliga styrka besegras af en ännu högre uppenbarelse af den
sedliga wiljan. Htvad denna högre form egentligen är, det lemna
wier ett ögonblick åsido, emedan undersökningenderaf skulle
leda oß direkte in på det tragiska.f Deßförinnan är att tillse,
hwad som med subjektet försiggår, då det träffas af ett lidande
utifrån. Emedan det lidande subjektet i sig har den andliga
oändlighetens negativitet, så kan det midt under lidandet genom
en akt af sedlig kraft i sig upptaga den förstörande magien,
erkänna den såsom warande i sin yttersta orsak en högre lag,
hwilken är öfwer hwarje subjekt, och .då må lidandet komma
från hivad håll som helst, från den blinda kraften, från pas-
sionen eller från de olika slagen af wilja, det gör detsamma:
subjektet erkänner det som ett godt (fullfölja wi detta komma
wi till det tragiska). Men subjektet har inom sig en annan
. fiende, hwilken söker förhindra detta erkännande-: deß egen sinlig-
het. Denna, träffad af lidandet, hotar att förmörka anden.
Den deraf uppkommande subjektets inre kamp med sig sjelft
(närmaft utan afseende på innehållet i det nämnda erkännandet),
den sedliga frihetens kraft att öfwerwinna lidandet, är det ne-
gativt pathetiska. Mot lidandet sätter wiljan sin oändliga
frihet och förmandlar den nedslående rörelsen i en modig. Li-
dandet kan wara ett fysiskt eller ett psykiskt; men friheten wisar sig
starkare, ju mera andlig smärtan är, ju mera den innersta an-
den såsom känsla beröres af lidandet. J det negatin pathetifta
hafwa wi sålunda twenne momentet: lidandet och den i kamp
deremot sig yttrande friheten. På det att friheten må kunna
så mycket mera wisa sin styrka, måste lidandet fortgå ända till
det yttersta, hwarmed då äfwen det af förstörelsen åstadkomna
fula kan inträda. Här måste dock det fula icke wara en blott
yttre förstörelse, utan äfwen inre själsqnsaL ehuru dessa dock
måste afspegla sig i det yttre, i nerflifwet och rörelsernas Den
i kamp mot lidandet sig uppenbarande friheten ställer en gräns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
