Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Det sublima
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 Det sublima.
skuld till bakgrunden, och denna ännu otvekkliga skuld är nr-
skulden. Har nu subjektet ett pathoss och är sålunda innerligt
genomträngdt af ett sedligt innehåll, så måste det wilja söt-werk-
liga detta, objektivera sin frihet, handla. Men hwarje handling
är nödwändigt behäftad med den insidighet, som härflyter ur den
subjektiva wiljans begränsning, och handlingen isolerar ett eller
annat af de momentet, hwilka den allmänna uödwändigheten
omfattar, och rycker det ur det lselas sammanhang Antingen
söndras den objektiva nödwändighiten från den sedliga, och den
ena kränkes, då man handlar efter den andras lagar, såsom då
man wid fullföljandet af ett sedligt ändamål kränker naturlagen,
och twärtomz eller ock söndras genom handlingen en sedlig sfer
från en annan, emedan subjektet blott kan i sig upptaga ett«
enda lifs-pathos, hwarföre det genom sin handling kränker andra
sferer, hwilka i det helas harmoni äro lika berättigade. Men
båda fallen gå ut på ett. Den nämnda enheten emellan-
nödvändighetens båda former misar sig nu wara en kon-
kret; ty ingen punkt finnes, dei« icke med den sedliga lagen
äfweu naturlagen kränkes, och tivärtoni. Ä ena sidan sinnes
uemligen intet i naturgrnnden, som icke har sedlig betydelse,
emedan hela den sedliga nödwändigheteus werld hwilar på na-
turlagar, hwilka i deras ombildning erkännas såsom heliga, hwaraf
å andra sidan följer, att ingen sedlig lag sinnes, som icke har
sin dunkla rot i naturen. Der den ena träffas, träffas derföre
äfwen den andra. Haudliugen i sin ensidighet förer sålunda
till werklig skuld, ty den bryter mot den absoluta harmonien.
Stutden är ett werk af friheten, men as en frihet, som icke an-
norlunda kunde handla; ty friheten är ett enskildt subjekts fri-
het, subjektet är bundet Ivid sin uaturgrund (sitt temperasnent),
och en sida af denna ingår alltid i subjektets handling och det
kränker dermed de andra, äfweu berättigade sidorna. Skulden
är det-före endast ett förmerkligande af urskulden; den är ensidig-
« henne-, inskränkningens nödwändiga följd, och äridenua mening
lika mycket oskuld. Den tragiska handlingen måste derföre alltid
wara så beskaffad, att man ser, att hjelten har felat, men också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
