Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Det sublima
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 Det sublima.
wen och kejsaren under medeltiden). Båda magterna åro berät-
tigade, men den ena har dock en högre rätt. Jdens sedliga lif
bringar neniligen med sig en ständig motsats emellan det nöd-
wändigt bestående och det fria framåtskridandet; ty wiljan skapar
former, menssträfwar att göra-sig af med dem, då de icke mera
äro passande, ehuru de lofwa waraktighet, innan den nya sekinen
ännu är färdig. Deraf uppkommer en kamp,-sont blir werklig
konflikt, emedan båda lagarna, det beståendes och det nyas, äro
berättigade; men den högre rätten har dock det nya, ty den sed-
liga iden är absolut rörelse; också har denna rätt mera geniala
och ungdomliga representanten J det nu en hivar af de sedliga
magterna lifwar hwart sitt subjekt, så inträder nödwändigt en
splittring emellan dessa. Subjektet kan göra endast en sedlig
niagt till sitt lifs innnehåll; wäl kan det genom reflexion äswen
erkänna det motsattas rätt, men ett bestämdt fall fordrar lie-
stämd handling, och subjektet kan endast handla på ett sätt.
Passionen i ett pathos är tillika hat mot det andra pathog och
deß representant; ty hatet är den ommända kärlek, som på re-
presentanten för det andra pathos kastar den owilja, hwilket
subjektet skulle hysa mot sig sjelst just derföre, att det icke för-
mår i sig upptaga jemte sitt eget äfwen den andres pathos,
hwilket dock deß eget fordrar som fyllnad. Just det att de mot-
vsatta magterna äro ett uti iden, gör deras representanter His-
wet till fienden J sin strid mot hivarandra hafwa båda rätt
och båda orätt: de råka derföre båda i skuld. Båda erfara ge-
nom deras handlingar motsatsen af det de åsyftade: hwad de
wille, det ster, men hwad som förwrider och upphäswer detta,
stek äfwen. Härigenom lida båda oändligt. Den starka spän-
ningen fordrar, att det icke stannar wid den blotta inre smärtan,
utan att blod flyter. Men då det subjekt, hwars rätt war en
högre, genom sitt raskare, sitt fullare pathos ådrager sig döden;
så är det sorgliga öfwerlefwandet as dyra förlorade wänner eller
ansörwandter efter en skenbar seger mera lämplig för det andra
subjektet, hwilket representerar det bestående. Hwad angår bi-
personerna i dessa tragedier, så gäller om dem detsamma som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
