Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Det sublima
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 Det sublima.
Det objektivt sublima gör intryck af fruktan. Men
då hela denna form icke har någon sann oändlighet, utan synes
sublim endast derföre, att subjektet omedwetet under-lägger den
sin egen oändlighet, så öfwergår fruktan i. en känsla af lust,
wäl icke derigenom, att subjektet, besinnande sig, erinrar sig sin
egen oändlighet och sedan lägger denna under objektet, öfwerfö-
rande på detta senare aktningen för sin egen förnuftiga bestäm-
melse lo), utan twertom derigenom, att i det subjektiva intrycket
denna omedwetna förwexling alltjemt fortfar, och det så, att sub-
jektet icke blott förwexlar sin andliga oändlighet med objektets
ändliga, utan, då det flyter samman med ojektet, känner sin
egen oändlighet såsom en materiell. en sinligt bestämd. Wi lik-
som widga oß och känna oß ett med statarens allslif, blifwa
elementaristt stämda; uppgångna i stormen, i ivägen, simma wi
i denna ström ut i det oändliga. —- Det är hufwudsakligen den
mera sinliga menniskan, som har sinne för det sublima i naturen.
Det subjektivt sublima wäcker såsom passion en känsla
af wår underlägsenhet inför det åskådade sublima, hwilken känsla
är nära beslägtad med fruktan; det onda wäcker rysning, det po-
sitivt pathetisla högaktning och blygsel, det negativt pathetista
ett med fruktan blandadt och ur fruktan framgånget medlidande,
samt sedan wördnad. Ur dessa känslor af olust höjer sig åskå-
reu till medwetande af sin egen sanna oändlighet och förbrödrar
sig med det åskådade objektet. Fruktan för passionen blir mod
och känsla af egen kraft, högaktningen blir aktning för subjektet
sjelft, medlidandet renas genom wördnaden till en känsla af egen
förmåga att äfwen i de swäraste lidande bewisa wiljans rena
frihet. Hwad slutligen angår rysningen för det onda, så njuter
subjektet sin subjektivitets oändlighet i anblicken af de oerhörda
krafter, som, fastän förwändt, uti det onda merka-
Det tragiska wäcker först samma känslor som det subjek-
tivt sublima; men då bakom det sublima subjektet står den ho-
l·’) Jfr. Kant, Esth. Syst. Del. l. sid. 36——37 not. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
