Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Det komiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- - , — —
Det komisk-« 83
allt för osinligt för att wara esthetisktz men om blott det, som
stöter tänkandet, är af sinligt åskådlig art, så har man genast
det för komiken nödiga förhållandet. Alla den theoretiska werk-
samhetens former ända från blotta warseblifwandet ända till
den renaste abstraktion uppträda här, och ju högre och renare
formen är, ju starkare är den komiska brytningen. Jnrotade
willfarelser, wana wid tankspriddhet göra subjektet fullt komiskt.
Deremot kan wansinnet endast under wissa wilkor wara komiskt;
man måste tvid des; yttringar dels kunna abstrahera från med-
lidande och fruktan, dels måste ett frö till möjligt återställande
af förnuftet skimra igenom själsförwirringen, hwarigenom få-
lunda den nödiga anknytningspunkten lemnas för besinningens
underskjutande. — Mera betydande är dock den praktiska werk-
samhetens, wiljans område. Wiljans wäsende är frihet, och de
förirringar, genom hwilka hon hemfaller åt komiken, synas der-
föte som ett wiljans nedsjunkande i naturnödwändighet, så att
det komiska på denna ståndpunkt synes bestå deri, att naturen
« drifwer gäck med menniskan, under det hon sjelf tror sig handla
fullkomligt fritt eller sträfwar att så göra. Äfwen werksamhe-
ten för blott yttre ändamål och den henne tjenande klokheten
blir komisk, om den tar fel om medlen eller på sådant sätt
hindras, att det åsyftade ändamålet derigenom upphäfwes, t.ex.
om den, som will afsågas en takränna, sätter sig på den delen,
som skall afsågas. —- Passionens sublima blir så mycket lättare
komiskt som wid detta ännu icke afses den sedliga halten; det be-
höfwes blott, att något inträder, som betager passionen deßfruks
tanswärdhet och afslöjar ett missförhållande emellan kraften och
det föremål, denna afser. Hit hör äfwen den habitnell blifna
passionen, hwarmed menas, att subjektet så försänker sig uti en
enskild rigtning, att uppgåendet deri blir ett subjektets fortfa-
rande tillstånd, ware sig nu detta enskilda är tillfredsställandet
af ett andligt behof, hryilket inom wissa gränsor är berättigadt-
(så t. ex. nyfikenheten, som har sin grund i begäret efter we-
tande), eller af ett i wiß mån berättigadt sinligt behof;
den habituella passionen uppträder som ett genom komisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
