Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Det komiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 Det komiska.
brytning sig förstörande skenbart sublimt, då subjektets
werksamhet åskådliggör motsägelsen emellan wiljans rena all-
mänhet och det enskilda ändamålet, hwari den lagt sig 6). —-
Den wacklande wiljan blir lätt komisk. Swårare synes den
onda wiljan kunna öfwergå i komiken, emedan den alltid är
fruktanswärd. Dock, om den passionerade och den lastbara wil-
jan i enskilda fall går öfwer i det onda, kan detta onda synas
komiskt, emedan man här icke har det ondas konsequenta werk-
samhet (Falstaff som wägriddare). Äfwen systematisk ränklyst-
nad kan bli komisk, om den kantrar mot en ännu mera utbildad
sådan (djuren i Reineke Fuchs). Ja äfwen det högsta onda kan
e) Wid första påseendet synes det, som fknlle icke fel och laster i
samma mening som de förut anförda formerna kunna bilda första mo-
mentet i det komiska. Bischer wisar nemligen, att nycker, inrotade wanor
och fel hafwa sin grund i berättigade andliga ändamål, såsom fåfänga i
sjelfkänslan, pedanteri i ordningsdriften m. m., och tillägger sedan: "alla
dessa urartade former äro just den graf. bwari det till grund liggande
sanna innehållet försjunker och förlorar sin ursprungliga kraft, hwilken
nu jemförelsewis är sublim". Vifchers mening synes wara den, att den
urartade formen uppträder såsom om den wore den sanna, men genom
sin werksamhet wisar sig wara en afart, att sålunda fåfängan och pedan-
teriet i sitt uppträdande synas som sjelflänsla och ordningssinne (sublima),
men plötsligen wifa fig wara blott urartade former af dessa. Men det
sublima, som förlöjligas, skulle ju, hwillet äfiven de citerade orden giswa
wid handen, wara det "sanna innehållet«, sjelftänslan, ordningsdriften,
hwilka bliswa komiska, när de urartat till fåfänga och pedanteri. Och
då bilda icke fåfängan och pedanteriet det första momentet, utan de äro
det redan wanställda sublima. Men å andra sidan kunna fåfängan och
pedanteriet sjelswa betraktas som första leden och blifwa löjliga derige-
nom, att de förfela sina ändamål. Ordningsmennistan, som drifwer ord-
ningen till ytterlighet och närmar sig till pedant, kan utan twifwel bli
löjlig ; men sjelswa pedanteriet förlöjligas, om till exempel en pedant
anwänder sa många indelningar och nnderindelningar, att ban till slut
sjelf blir hufwudyr; sägas kan dock, att detta endast är en stegring af det
förra och att äfwen här ordningssinnet är det, som förlöjligas- För att
kunna uppställa dylika fel och wanors som första moment, måste derföre
Vischer lägga eftertryck på att de endast äro skenbart sublima.—— Hwad
här är sagdt om löjliga fel och wanor gäller äfwen om Vischers uppta-
gande af lasten som första moment.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
