Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Fantasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 « Fantasien.
Inäl. Denna omhwälfning wisar sig dels deri, att de gamla
mythista, halft symboliska naturgndarne framställas besegrade
genom de nya gudarne, dels deri, att det symboliska rent för-
gätes och endast som en dunkel reminiscens antydes genom ett
attribut eller någon mindre betydande egendomlighet i gudage-«
italien, sf. Poseidons oordnade lockar eller Baechi tjocka här-
bucklor, hwilka dölja de tjurhorn, som funnos pä de äldre af-
bildningarne af denne gud, samt slutligen deri, att den symboliska
akten omgestaltas till en historia, hwilken tillägges guden, så
t. ex. metamorfoserna och Jupiters kärleksäfwentyr. — Dualiss
men på orientaliskt sätt är icke längre lag inom gudawerlden.
J stället för det dunkla urwäsendet, i deß motsats till gudarna,
har greken ödet, som wäl äfwen det är dunkelt som en blind
naturkraft, men dock rättwist och sedligtJ Motsatsen emellan
manliga och qwinliga gudar är forwandlad till ett rent mensk-
ligt wexelförhällande dem emellan, de äro matar, barn, syskon.
Motsatsen emellan en god och en ond gud bortfaller nästan all-
deles, ty grekerna kände icke det onda och kunde det-före icke dikta
någon ond gud. Hwad som hos dem träder i det ondas ställe
är det oordnade och måttlösa, det· sinnesförwirrande, det dystert
stämmande, döden, Hades. Äfwen förswinner dualismen emellan
gud och werld, ty gudarne woro förtrogna med menniskorna, och
dessa senare äterfunno i sina gudar"sitt eget sinliga lif, sina
egna wiljobestämningar. Ofwer kretsen af gudar, hwilka fritt
gripa in uti hwarandras wärf, herskar med liberalitet en huf-
wudgud, och genom en mängd af underordnade genier samman-
hänger denna gudawerld med mennistowerlden, hwilken framstär
i form af en rik saga, som ide storartade typer, den framställer,
förherligat folkets historia, en saga, i hwilken mythen spelar
in« utan att det synes som ett under (de trojanska och thebansla
sagokretsarne). Förädlande utbreder sig fantasien öfwer alla
lifssferer. Ehurn inskränkt till myth och saga samt sålunda
ofri, är denna fantasi dock fri i sitt sätt att förfara; hon öf-
werwinner de af religionen fasthållna typerna och utbildar dem
till allt högre och renare skönhet. Den grekiska fantasien är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
