Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Fantasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fantasien 185
icke som den egyptiska en nödhjelp för att finna sanningen. San-
ningen är funnen: det absoluta är den harmoniska menniskan,
och fantasien är nu en frukt, som osökt faller från trädet, hon
skapar det stöna för-det skönas skull. Dock wet hon icke om
detta, hon menar sig tjena den religiösa tron, talar om sig sjelf
som wore hennes ändamål att lära och befordra andakten, och
likwäl är det stöna sjelfändamål för denna fantasi, omedwetet
för henne sjelf. , .
Menniskans skönhet och jemte den djurets äro de föremål,
hwilka denna fantasi uteslutande framställer. Och nu först, då
den menskliga personligheten framställes i en gud, fri från
hwarje störande tillfällighet, är idealet i egentlig»1nening snös-
ligt. Wäl äro gudarna många och enhwar har sin individuella
egendomlighet i kar-akter och i gestalt; men sjelfwa den mythista
ståndpunkten fordrar, att i detta ideal hwarje enskild gestalt
är skön, ty alla skola ju wara gudar. Orh så wet den gre-
kiska fantasien att med säker takt iakttaga den fina gränslinien
emellan den rena slägttypen och individualitetens allt för stora
aswikelse från denna; midtuti sin individuela bestämdhet förblir
dock hwarje gud fri och allmän, är och förblir hela gudomen i
ostörd oändlighet och sjelftillräcklighet. Ett dylikt förhållande
eget äfwen rum med heroerna, ja med ijelfwa porträttbildnin-
garne.
Emedan greken, som nämndt är, war ethisk utan brytning
med naturen, så måste äfwen det grekiska idealet haswa samma
karakter, och i det andliga innehållet icke finnas något öfwerstott,
hwilket icke utan hinder uppgår i gestalten. Då nu ett annat
ideal giswes, der detta icke är förhållandet, så kan det grekiska
idealet i jemförelse med detta kallas ett mönsterideal, kallas
klass is kt.
Det är den bildande och synnerligast den Plastiskt bildande
fantasien, som frambringar detta ideal, ty uti det klassiska idealet
har det andliga innehållet utan brytning fullt uppgått uti ge-
stalten, så att alla gestaltens delar och icke blott ansigte, öga
och hand uttrycka innehållet; som ett organiskt immanent mått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
