Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Fantasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 Fants-sten
genomtränger det de fasta formerna, och dessa former spela i ’
det rundas fria swängningar fritt omkring detta mått, utan att
dessa swängningar genom geometrisk kalkyl kunna fattas. Så
uppkommer en harmoni af det mätbara och icke mätbara, en
harmoni, som sjelf hwarken kan arkitektoniskt mätas eller blott
fattas som ett flygtigt ljus- och färgsken, utan hwilken endast
kan uppfattas med den formerna omslutande plastiska blicken.
Äfwen häraf följer det, att den enskilda gestalten måste wara
skön. Denna fria fantasi kan nu äfwen wisa sig werksam inom
andra fantasiens arter, men bibehåller dock derinom en objektiv,
realistisk eller plastisk karakter. Den inom denna fantasi het-
skande ståndpunkt år det enkelt skönas, och detta inwerkar be-
stämmande äfwen på sublima och komiska framställningar-. Jnom
det sublima framställer hon icke blott den objektiva formen, utan «
ännu hellre den subjektiva, och utsträcker sig äfwen till den tra-
giska, emedan ödet hår åswen har enssedlig betydelse. Det ko-
miska förekommer sparsammare och äfwen i sin rikaste utbildning
står det qwar på burleskens ståndpunkt; söröfrigt uppkommer
här en ny form af komik: det fantastiskt komiska eller det grot-
teska (Aristofanis fåglar, grodor o. s. w.). Då kretsen as
det komiska widgar sig till humor, då menniskan korintier till
medweten insigt uti motsägelsen emellan ödets enhet och gudarnes
mångfald. och ödet dermed träder in inom menniskans eget bröst,
då börjar upplösningen af detta ideal. Den egentliga upplös-
ningen försiggår dock hos Romarne.
c. Romarne, mera objektin än subjektivt esthetista, lem-
nade intet eller ett blott ringa bidrag till fantasiens rike; dere-
mot upptogo de åtskilligt från grekerna och behandlade detta, i
öswerensstännnelse med sin karakter, uti en mägtig och högtidlig
anda, dermed uttalande den allwarliga, praktiskt politiska bety-
delsen, som deras religion hade. De framalstrade likwäl en
egen, men sparsam hjeltesaga (Æneiden) och deras dualism (se
ofwan sid. tät) gjorde möjligt, att, jemte den herstande sublima
stämningen, äfwen en sjelfständig talang för det komiska hos
dem kunde utbildas (Fescenninerne, Attellanerne). Dragningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
