Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Fantasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
· Fantasien. » 189
hwilken öfwerwinner sig i sig sjelf och befriande sig blir sig sjelf
i sin sanning. Men ehuru det synes som wore dermed all
mythbildning flut, ehuru fantasien dermed tyckes hafwa äter-
wunnit den ursprungliga eller icke niythiska werkligheten, så att
deß enkla uppgift skulle wara att i motswarande yttre form
framställa huru menniskan i sitt inre utwecklar sig till andlig
oändlighet och frihet, derigean att hon negerar sitt blotta na-
turlif och sin egenwilja: fä sker dock detta icke, utan fantasien
skapar en ny mythwerld, som hon förlägger utom werkligheten
och hwilken endast genom den religiösa sagan och deß underwerk
stär med werkligheten i beröring«). Wid sidan af den religiösa
sagan stär en mera werldslig saga eller riddarsaganz men äfwen
i den spelar undekwerket in, och den blir ideal endast derigenom,
att den på ett underbart sätt löses frän den wanliga werklig-
heten och erfarenheten. De saliga och helgonen befolka himlen,
de fördömda helwetet. Under ske icke blott pä menniskor, utan
menniskorna sjelfwa kunna äfwen göra underwerk och kunna,
utrustade antingen med gudomlig eller med demonisk magt, in-
gripa i naturlagarne och deras gäng. Pä samma gäng hwimlar
naturen sjelf af de till onda andar nedsatta gamla gudarne och
halfgudarne; fä hafwa faunerna blifwit djeflar, Hekate djefwu-
lens mormor-, elswor, dwärgar, skogsfruar, troll m. m. fylla
«) Här framställer Vischer på grund af fin pantheistiska werldsästgt
de kristna föreställningarna om sonen. treenigheten säsom blotta myther
af samma halt som antikens myther. Att ett hedniskt element gör sig
gällande i medeltidens uppfattning af och föreställning om kristendomen,
detta gifwer Vischer den wändning, att alla medeltidens religiösa före-
ställningar icke äro annat än ett slags öswerflyttade myther. Samma
skeshet sinnet man i den föröfrigt förträffliga framställningen af
den allmänna fantasiens sätt att skapa och af dennas produkter.
Pä hedendomens gestalter, pä den allmänna inbillningskraftens foster kan
det der sagda hafwa tillämplighet; men hur kraßt är det icke, att derur
wilja förklara kristendomens grundsanningar. Det är samma sofism,
som tvi förut anmärkt hos Vischer, att wilja göra det till allmänt gäl-
lande lag-, som blott gäller inom en inskränkt sfer· Wi hänwifa i öfrigt
till hwad wi yttrat sid. 5—7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
