Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Fantasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
, Fantasien. 195
endast tillfälligtwis, för en eller annan gäng, det-ifrån hemta
sina ämnen. Hon kan wäl taga till ämne tron som ett psyko-
logiskt fenomen, men icke det, som tron tror. Dä emellertid
religionen på sitt område håller fast wid det trodda, så står nu
den enskilda fantasien icke mera i beroende af den allmänna;
bandet emellan det sköna och religionen är slitet. Detta är för
fantasien en oändlig förlust, emedan hon förut emottog sitt re-
ligiösa stoff as den allmänna fantasien redan till hälften bil-
dadt; men det är derjemte en oändlig winst, ty liksom det myn-
digblifna subjektet nu först är hemma i werlden, så har också
nu först den ursprungliga werkligheten blifwit fantasien åter-
gifwen C). Deraf blir en följd, att den oesthetifka brytningen
s) Att i den nyare tiden en brytning inträdt emellan konsten och
religionen är så till wida sant, som framställningar af den heliga histo-
rien icke hafwa för oß samma betydelse som för medeltiden; men det är
falskt, att derföre allt religiöst måleri skulle icke numera wara lämpligt
och tidsenligt. Med förfwinnandet af medeltidens mera kraßt sinliga
uppfattning af det gudomliga, upphörde äfwen behofwet att framställa
Gud i en begränsad sinlig gestalt, och konsten fästade sig istället wid Guds
uppenbarelse i hans skapade werk, i hans ledning af werlden ochmennifkornas
öden; och nr denna synpunkt betraktad kan den nya konsten sägas wara en
i allmännare mening religiös· Men äfwen speciellt religiösa ämnen uppta-
ger tvära dagars konst och lär wäl näppeligen derifrån afstå. Jnom
katolska kyrkan är, som bekant, det religiösa måleriet i starkt tilltagande.
Protestantista målare framställa bilder nr Kristi historia eller framhålla
det rent menskliga innehållet af bibliska händelser-, eller de skildra men-
niskan i hennes speciella förhållande till Gnd och det gudomliga. Wis-
ferligen säger Vischer, att "konsten wäl må framställa tron, men icke hwad
tron tror". Men det är dock skilnad på om trons föremål är en san-
ning eller, som Vischer menar, en blott gyckelbild; stode både målaren
och åskådaren pä pantheismens ståndpunkt, så skulle den förre icke med
lif och sanning kunna måla en sådan tafla, och den senare skulle icke i
den finna sig af annat tilltalad än af den möjligen deri ådagalagda tek-
niska virtuositeten. Bischer tyckes icke ens konsequent i tillämpningen as
sina principer; ty ämnen sådana som de sistnämnda borde han egentligen
fördöma, ehuru han ej gör det. — Wi hafwa endast talat om måleriet,
emedan det är företrädeswis denna konst Vischer haft för ögonen. Så-
som wi ofwan (sid. 7) yttrat, är det dock huswudsakligast genom musiken
och poesien som tidens religiösa medwetande uttalar sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
