Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Fantasien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196 Fantasien. »
emellan innehåll och form kan utplånas. Dock kunna de ny-
historifka folken endast genom förwärfwad bildning åstadkomma
detta, och denna bildning är inom fantasiens område beroende
deraf, att de på rätt sätt tillegna sig antikens objektiva ideal.
Det moderna idealet kan derföre fattas som enheten af det an-
tika och det romantiska. Det hwilar pä samma grundlag som
det romantiska och utbildas hos nästan samma folkandar. Det
upptager det skönas alla grundformer i all deras widd och djup,
det utbreder sig öfwer alla fantasiens arter, men är inom den
arkitektoniska fantasien till en början ofruktbart, inom den pla-
stiska en gäng för alla imiterande, inom den måleriska och
musikaliska särdeles produktive företrädes-sig uttalas det sig dock
genom poesien och bland deß arter genom dramat.
Men detta ideal är långt ifrån ett fulländadt. Deß mog-
nad beror på utwecklingen af de historiska betingningar, på
hwilka det hwilar. Inom sitt eget gebit kan dels idealets upp-
gift, att på rätt sätt tillegna sig antiken, endast förwerkligas
genom en lång gäsningsproceß, dels åstadkommes derinom genom
den ofwan omtalta oändliga förlusten och oändliga winsten en
sådan rubbning, att fantasien behöfwer god tid för att finna sig till-
rätta i sin nya werld. Äfwen det moderna idealet har sålunda en
historia, ehuru den icke är afslutad och till denna öfwergå wi nu.
Hos Tyskarna gas sig den ännu qwarwarande resten af
ursprunglig folkkraft luft uti den enkla kyrkomusiken, den andliga
sången och folkwisan under 16:de århundradet. Dessa ur folkets
eget hjerta utgående toner inneslöto ideras kraftfulla innerlighet
knoppen till det nya idealet. Den bildande fantasien tillbaka-
trängdes; den bildande diktande (episla), som icke wågade sig på
de nära till hands liggande stora stoffen, kastade sig dock med
rå glädje öfwer de redan wacklande medeltidsfördomarne, under
det att den ångestfulla känslan af den stundande oerhörda om-
hwälfningen uttalade sig genom upptagandet af gamla dunkla
sagor (Faust och den ewiga juden). —- Under tiden kasta sig de
germano-romanifta Engelsmännen på dramat, och liksom med
ett språng winna de fantasiens nya werld: ett fritt universum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
