Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Målarekonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Målarekonsten. 269
landet på wåt kalk (al fresco), hwilket tarfwar ett raskare
utförande, som icke medgifwer ett ingående i finare enstildheter,
samt inbrännandet af wax (enkaustik), som dock ej kan gifwa
wäggmålningen samma wärma som oljan ger stafflibilden. -
Klibbiga ämnen, lim, gummi, äggula, sikonsaft (Tempera),
begagnade till bindemedel, kunna icke tekniskt uträtta det-
samma som oljan, emedan de af dem beredda färgerna torka
för fort. .
Allt beroende af landskapsomgifningen har i måleriet upp-
hört; äfwen till byggnadswerket är förhållandet ett fritt, dock
måste målningen, och det både wäggmålning och stafflibild, med
detsamma stå i ett wißt sammanhang»så att målningen stäm-
mer till rummet. Storleksförbållandet är godtyckligt, men denna
godtycklighet har dock sina grånserz ty dels fordrar ögat, att
taflan åtminstone är så stor, att den gifwer detta en tillräcklig
bana att genomlöpa, dels inwerka olikheten i ämnen och mål-
ningens bestämmelse på storlekssörhällandet. Wi kunna ej här
ingå i detaljföreskrifterz men i allmänhet kan sägas, att i må-
leriet är det lilla mera berättigadt än i skulpturen och det ko-
lossala mera inskränkt.
Det konstnärliga förfarandet söndrar sig i en rad
af momenter, bland hwilka teckningen är det första. Teck-
niugen har blott att göra med den fasta formen, och denna
eller rättare stenet af den uppdrager hon på ytan medelst kon-
turen. Teckningen är det plastiska momentet i måleriet, och
målaren har derföre liksom skulptören att studera proportions-
lära och anatomi. Är målaren icke en säker tecknare, innan
han griper till paletten, så kommer han att förlora sig i det
lyriska, det subjektiva, det mus ikalis ka. Fastän sålunda blott
ett moment, har dock teckningen en sjelfständig skönhet, och iden
ser ett fantasifullt öga hela gestalten liksom i ett frö. Deraf det
intresse, som stora mästares hand-teckningar ega. Till teckningen
sluter sig den direkta idealiseringsprincipen iden mån densamma
är berättigad att göra sig gällande gentöfwer den i måleriet
herskande indirekta idealiseringen. Redan i teckningen wisar sig dock,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
