- Project Runeberg -  Framställning af de förnämsta Esthetiska Systemerna / Andra Delen. Vischers system /
333

(1869) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Poesien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Poesien. 333

dessa fall upphäfwes den poetiska illusionen och skaldens person
framträder allt för synbart.

J öfwerensstämmelse med hivad wi ofwan yttrat om båda
idealiserings-prineiperna, måste poesien hafwa twenne dem mot-
swarande ftylrigtningar. Den ena behandlar den inre och yttre
werlden i plastikens anda, allmännare, enklare, mera obrutet och
regelmessigarez wi kallar denna den klassiska ftylen och be-
teckna dermed ej blott den antika, utan åfiven den klassiskt upp-
fattande moderna stylen t. ex. en Göthes styl. Den andra, niot-
swarande det äkta måleriska förfarandet, wisar oß en brokigare
werld, medioetandets och det yttres djupare brytningar, lifwets
hårdare wilkor, individualitetens skarpare egendomligheter och
fortgår ända till dc djerfwaftc föreningar af allwarfamt och ko-
miskt; tvi kalla denna den individualiserande och naturalistiska
stylen eller med ett ord den karakteristiska ftylen. Jnom in-
gen annan konst åro dessa stylars kamp och Ioexelwerkan så ge-
nomgripande och befruktande som hår.

Språkuttrycket. Orden hafwa genom prosan förlorat
sin sinliga betydelse, blifwit som slitna skiljemynt, på hwilka
icke längre preglen synes; den poetiska stylen har att återupp-
lifwa den sinliga betydelsen och behandla orden få, att med be-
teckningen äfwen det betecknades bild framstår med sjelfständig
kraft för fantasien och rörer sig lefwande. Poesien äggas deraf
till nyskapande, språkbildande werksamhet, men hwad hon bildat,
upptager prosan genast och sliter ut det. Detta synes bereda
poesien stora swärigheter, och det skulle så göra, derest icke hwarje
poetiskt helt med inre nödwändighet förde med sig de medel,
hwarigenom det kan från skaldens fantasi öfwerflyttas till läsa-
rens. Är endast ett werk poetiskt koncipieradt, framsprunget ur
en sann poetisk känsla, kan det till språket wara ganska en-
kelt och skalden kan spara de enskilda bildliga fpråkmedlen
till sådana momenter, der stämningen kräfwer en större ri-
kedom och prakt. —- Skaldens uppgift är en dubbel, dels
att wisa gestalter, dels att förläna dessa rörligt lif och dymes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamesth/2/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free