Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Poesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Poesien. 335
inom bilden och icke lemna den eller omärkligt glida öfweri
en annan, är icke absolutfv utan gäller blott inom wissa gränser
och kan aldrig utgöra ett band På den werklige skalden.
Om troperna åskådliggöra, så bidraga figurerna att
wäcka den med musiken beslägtade stämningen; de äro stäm-
ningens rörelselinier, såsom de i språket blifwit försinligade.
Några af dem stå på gränsen emellan åskådlighet och stäm-
ning, men räknas till figurerna, emedan accenten ligger mindre
på deras bildliga natur än på den stämning, hwarur de framgå,
sådana åro hyperbolen, kunrulationen, framställningen i form
af fråga och sirar, af tilltal, utrop o. s. w. En annan
grupp är uttryck för känslans stigande och fallande, hämmande
och frambrytande, ss. klimax, antiklimax, aposiopefen, asyndes
ton, polysyndeton. Wid en tredje grupp åter är det frågan om
de punktuella accenterna, hwilka lägga sig på enskilda momenter
af talet, ss. betoning genom kontrast,ispråkfornien framträdande
som inversion, antithes o. s· w.
Motsatsen emellan den ideala och den karakteristiska stylen
yttrar sig äfwen i språkuttrycket; den senare kan icke endast gå
längre i detaljerande, än den ideala, den kan djerfware upptaga
det triviala, ja det platta, liksom den å andra sidan kan uttala
sitt djupare andliga lif uti oroliga, öfwerpathetista, nästan vi-
sionära bilder-. Likaledes är denna styl djerfware i ann-ändan-
«det af figurer, och den sätter ofta en wiß wårdslöshet i språket
emot den klassiska korrektheten. Shakspeare erbjuder en rikedom
på exempel, hwilka falla än mera i ögonen, om de jemföras
med någon modern klassisk skald, t; ex. Schillers bilder och språk-
wändningar.
Rythmiken. Den poetiska stylen lägger sig som rythmi
språket. Rythinen, i deß allmänhet tagen, är ett rent takt-kis
och består deri, att ett bestämdt antal tidsmomenter, beherstade
af ren accent, regelmessigt återkomma. Dessa momentet åt-
skilja sig icke från hwarandra genom annat än accenten eller
tonwigten. Olika tonwigt är ej detsamma som olika qvantitet
(stafwelsernas längd och korthet), ehuru mellan båda ett inre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
