- Project Runeberg -  Framställning af de förnämsta Esthetiska Systemerna / Andra Delen. Vischers system /
336

(1869) [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Poesien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

336 ’ Poesien.

frändskaps-förhållande eget rum och båda uti ett wißt rythmistt
system (det antika) sammanfalla. De rythmiska systemerna ut-
bildas wisscrligen genom amoändandet på språket, men de hemta
icke derföre sina lagar fråinspråkeh ntan äro fria och sjelfstän-
diga konstpi«odnkte1·, npplsygda ösioer språkinateriaiet. Dä emel-
lertid rythmen endast genom tonen kan uttryckas, framkallar
detta en jemsörelse med musiken. Skillnadeif dem emellan är
den, att rythmen, som förmerkligar sig genom den till språk ac-
centuerade tonen, kan af tonens lif endast upptaga tonwigts-
förhållandet; men musiken, känslans konst, som körer sig inom
den rena tonens område, anwänder derelnot höjdätstillnaderna,
uti hwilka känslans qvalitet finner sitt uttryck. Om detta mo-
ment bekymiar sig åter kythmen icke. Den är något rent qvan-
titativt, som endast genom anslutande till språket, såsom ett sy-
stem af artikulerade och uttryckssnlla ljud, får en qvalitativ
fyllnad, så att momentet kunna utwecklas, hwilka äro analoga
med musikens melodi, klangsärg och harmoni. Frägan blir nu,
hivad och huru mycket af den poetiska stämningen kan genom
den qvalitetslösa rythmen uttalas? Poesien utarbetar, som wi
weta, stämningens innehåll till en medweten föreställning, men
fastän stämningen efter konstweriets bildande ändock fortfar, så
är dock dcß innersta i föreställningen ingånget och uttaladt med
tydliga ord, hwarigenom är omöjliggjordt, att rythmen skulle
kunna uttrycka hela stämningens lif, lika litet som den kan ut-
trycka deß individuella wexling. Äterstär sålunda endast den all-
" männa gängen as stämningens rörelse, och denna just är det
som genom rythmen uttryckes. Liksom samma taktatt beherskar
ett musikaliskt konstwerk, under det att den musikaliska stäm-
ningens wexlingar uttala sig i tonlifwet, sä är rythmens takt
uttrycket för den poetiska stämningens allmänna gång, under det
deß innersta lif uttalas genom det innehållsfulla ordet. Ryths
men är densamma i alla verser af ett poem, fastän innehållet
i hwarje vers är ett annat. Detta formella uttryck af stäm-
ningen winner dock i liflighet och färgskiftning genom kampen
emellan rythmen och språket i versbyggnadem en strid,h1vari

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamesth/2/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free