Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Poesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350 Poesien.
epos. Romanhjelten handlar icke, han är snarare den förar-
betande medelpunkten, i hwilken de honom omgifwande förhållan-
denas werkningar löpa samman; han gör genom dem sin bild-
ningsgäng, genomlöper erfarenhetens skola. Hwarje romanhjel-
tes statliga mälj är humanitet «), och i uppfostran dertill blir
kärleken ett hufwudmotivz personlighetens djupaste metamorfoser
knyta an wid denna passion, som pä sinligt grundlag griper
hela menniskan och sätter alla hennes andliga krafter i rörelse;
kärleken blir det band, wid hwilket menniskans hela inre bild-
ningsgäng löper, fastän dennas innehåll ligger wida högre än
kärleken. J handlingens ställe träda de inre striderna, själens,
andens konflikter. Ehuru sålunda uppfattningen är här mera
än uti det äkta epos rigtad pä det inre, sä upphäfwer detta
icke den allmänna episka lagen, att skalden skall öfwerallt föra
oß till det yttre; den lagen endast inskränkes. Ja, själslifwets
ljus gör de yttre tingen sä mycket betydelsefullare, belyser fä
« mycket grundligare hela den yttre werlden och tränger in i deß
sinaste skrymslen. Romanens styl går derföre mera in ienskild-
heter och är den utbildade karakteristiska, individualiserande sty-
len. — Sä ställer sig romanen som produkt af en annan styl-
rigtning gentemot det äkta epos och är en sannare uppenbarelse
af sin styl, än alla hjeltedikterna efter det homerista äro af
deras ideala styl. Meu då den ideala stylen fullständigt ut-
trycker sig i det homeriska epos, sä är deremot den karakteristi-
ska stylens rätta hem icke romanen, utan dramat; derföre står
det grekiska epos inom sin styl högre än romanen inom sin.
Romanen är ett wacklande mellanting, icke mera epos och icke
ännu drama. Sainma twetydighet har romanen betraktad frän den
rena konstskönhetens ståndpunkt; den har upptagit för mycket af
lifwets prosa, för att wara fullt säker pä sin magi att kunna
I) Schillers ord om Wilhelm Meister gälla i wiß män om hwarje
romauhielte: "han utträder ur ett tomt, obestämdt ideal in i det be.
stämda, werksamma lifwet, men utan att förlora den idealiserande kraf-
ten; ban uppfostras realistiskt as lifwet, han skall blifwa mogen att
werka, men werka som en hel afrundad menniska, som en personlighet"·
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
