- Project Runeberg -  Förnamn och familjenamn med sekundär användning i nysvenskan : onomatologiska bidrag /
371

(1903) [MARC] Author: Theodor Hjelmqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Återblick och slutanmärkningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- -

vid syftande vedernamn: så t. ex. skulle alla uttryck med
Pelle ursprungligen syfta på någon, som verkligen hette
Pelle, o. s. v.1)

Det behöfver knappt påpekas, att den nämnda
uppfattningen i nyss angifna, generella form är ogrundad.

Den motbevisas redan af det sakförhållandet, att vissa
af våra förnamn, såsom litet hvar kan intyga, kunna på
nästan obegränsadt sätt ingå i nya vedernamnsbildningar,
nyttjade om personer som ej bära ifrågavarande namn.
Sådana äro Lisa, Maja, Måns, Pelle o. s. v. Om man t. ex.
brukar Gråt-Lisa och Grin-Maja appellativt, hvarför
skulle man ej kunna säga Gràt-Maja om någon, som
icke heter Maj ar Grin-Hans skulle ju lätt kunna framkalla
en Flin-Hans, Tråk-Måns och Bråk-Hans en Bråk-Måns
o. s. v. Men om nybildningar låta tänka sig nu, så
hafva de säkert äfven förut ägt rum: många af
ifrågavarande uttryck hafva danats efter mönstret af förut
befintliga bildningar på samma namn: fanns Fnaske-Pelle,
uppkom däraf Sjaske-Pelle o. s. v.

Till förut befintliga bildningar sluta sig lätt — se
exempel här ofvan — med dem rimmande uttryck, helst om
betydelsen är densamma. Så både i svenskan och
tyskan (t. ex. i meklenburgskan). Jag hänvisar till de
förteckningar öfver inbördes rimmande namnbildningar, som
bifogas i slutet af denna Återblick.

Några af de sekundärt använda namnuttrycken och
stående fraserna, i hvilka förnamn ingå, äro af formella
skäl mer lifskraftiga än andra: de understödjas i
kampen för tillvaron därigenom, att deras beståndsdelar
förete allitteration eller stafvelserim inbördes (stundom
både det ena och det andra), något som naturligtvis
bidrager till deras kvarhållande i minnet. Säkerligen
ha nu påpekade omständigheter äfven spelat en roll vid

’) Äfven sådana förnamn, som utan någon vidfogad
bestämning nyttjas appellativt om människor, torde uppfattas såsom
ursprungligen syftande på personer med ifrågavarande namn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamn/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free