<poem>3. Harald han sitter uppå Ramshäll, Han<footnote>Och.</footnote> låter sit bröllop gå; Unge Thor sitter på Vongaberg, Han låter sin hästar sko. The Vongabergs män, the taga<footnote>Att Vånga-bergsmän må taga. m. m.</footnote></poem> <poem>4. Unge Thor kallar sin kämpar i hop, Som klädde voro i ståhl: ”Oden och Thor nu följe med oss, ”Alt in uppå Haralds gård!” The Vongabergs män, the taga<footnote>Att Vånga-bergsmän må taga.</footnote> m. m.</poem> <poem>5. Unge Thor drager sig vägen fram, Med svärd och spjuten som blänka: ”Stålts Gertrud<footnote>Öfverallt: Hiertrud.</footnote> hon måste nu följa mig hem<footnote>Stoltz Hiertrud måste följa med mig.</footnote>; ”Ty eljest blifver hon enka!” The<footnote>Ty.</footnote> Vongabergs män, the taga m. m.</poem> <poem>6. Förridaren talar til Gertrud så: ”Vil du bergsdanqvinna<footnote>bergs-danneqvinna.</footnote> vara? ”Här utan för<footnote>utomför.</footnote> håller Unge Thor, ”Med hela sin brudeskara.” The<footnote>Stoltz Hiertrud måste följa med mig.</footnote> Vongabergs män, the taga<footnote> föra.</footnote> m. m.</poem>