- Project Runeberg -  Fornsjöstudier inom Stångåns och Svartåns vattenområden /
35

(1917) [MARC] [MARC] Author: Uno Sundelin - Tema: Geography, Småland, Östergötland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

35
STÅNGÅNS VATTENOMRÅDE.
än Järnlundens pasströskel, och något samband mellan denna sjö och Ancylussjön har
följaktligen aldrig existerat. Det är fastmer på grund av »ancylus-diatomacJflorans» före-
komstsätt härstädes satt utom allt tvivel, att den inkommit med issjön (eller ishavet) vid
Järnlundens isolering ur denna. Som den kommande framställningen skall visa, träffas
också denna artkombination i de äldsta gyttjorna eller lergyttjorna i alla eller så gott
som alla större och mindre sjöbäcken, som nåtts av den baltiska issjöns vatten, men
däremot icke — utom undantagsvis en eller annan sporadiskt förekommande art —
på högre’ nivåer. Denna association synes sålunda inom dessa trakter vara ett verkligt
ledfossil för den baltiska issjön, och man torde, tack vare densamma, äga möjlighet att
stundom säkrare bestämma den baltiska gränsen än genom de ofta vaga och otydligt utbil-
dade strandlinjerna. Samma flora har dock, efter allt att döma, levat även i Yoldiahavets
vikar samt i Ancylussjön och t. o. m. i Litorinahavets utsötade vikar (jämte en svag
brackvattensflora). Ännu i nutiden finnas ock flera eller färre av dessa former kvar i
våra större insjöar, sannolikt också i Järnlunden och Asunden.
De i Järnlundens äldsta fossilförande avlagringar anträffade former, som på grund
av deras förekomstsätt inom och utom mitt studieområde efter samråd med Dr Astrid
Cleve-Euler, ansetts böra hänföras till denna grupp, äro följande:
Caloneis latiuscula (Kiitz.)
Campylodiscus hibernicus Ehb.
Cymatopleura elliptica (Bréb.) W. Sm.
Diploneis elliptica (Kiitz.) v. ladogensis Cl.
Epithemia Hyndmannii W. Sm.
Gyrosigma attenuatum Kiitz.
Melosira arenaria Moore.
» helvetica O. M.
Stephanodiscus astrcea (Ehb.) Grun.
Surirella Capronii Bréb.
Vid de senare behandlade sjöarna tillkomma:
Campylodiscus noricus Ehb. Diploneis subconstricta A. Cl.
Cocconeis disculus (Schum.). » Mauleri Br.
Cyclotella bodanica Eulenst. Mastogloia Smithii Thw. v. lacustris1 Grun.
Cymbella prostrata Berk.
Till dessa ansluta sig ett antal mindre karakteristiska arter, såsom:
Cymbella aspera Ehb. Gyrosigma Kutzingii (Grun.).
» lanceolata Ehb. Mastogloia Grevillei W. Sm.
EpithemiagibbaGvun.v.parallela.(Ehb.)Kiitz. Stephanodiscus Niagarce Grun.
» turgida (Ehb.) Kiitz. Synedra ulna Ehb. v. amphirhynclius Ehb.
Gomphonema intricatum Kiitz. m. fl.
A. Cleve-Euler har tidigare (1911, s. 444) för vissa av de ifrågavarande formerna
(Cyclotellorna) uttalat en förmodan, att de inkommit redan med issjön. — Av det anförda
torde hava framgått, att benämningarna »ancylusformer», »ancylusflora» etc. ej gärna kunna
bibehållas. Att finna ett lämpligt nytt namn för den ifrågavarande artgruppen är dock
icke lätt. Benämningen »baltiska diatomacéer» vore visserligen inom de trakter, som
1 Mastogloia Smithii v, lacustris förekommer dock ganska ofta även över B, G,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jul 8 22:33:52 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornsjo/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free