Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde - De olika skedena i Järnlunden—Åsunden—Ämmerns sen- och postglaciala historia i förhållande till den på Östersjöns utvecklingshistoria grundade geologiska tidsindelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNO SUNDELIN.
ytan etter den atlantiska stigningen begynte sjunka under klipptröskeln i Rimforsa ström.
Eftersom denna befann sig e. 0,35 m. under 1. v. y., medan den äldsta subboreala 1. v. v. i
Sillstadkärret, 28,25 km. SSO därom, torde nedgått e. 4,65 m. under sannna vattenyta
(s. 69), erhålles en olikformig landhöjning inom Äsunden sedan den subboreala tidens början
(och den atlantiska tidens slut) av c. 4,3 m., motsvarande en gradient av c. 1,3 m. pr mil,
således ungefär hälften av den olikformiga landhöjningen sedan äldre boreal tid.
En kontrollbestämning vinnes genom att jämföra den tidigt subboreala kontakten i
Bergakärret, p. 2, med motsvarande kontakt i Sillstadkärret 2 mil SSO om föregående.
Av s. 56 anförda grunder kunde lågvattenytan i Bergaviken vid nämnda kontakts utbild-
ning antagas hava stått omkring 2,45 m. lägre än nuvarande 1. v. y., i Sillstadviken åter
c. 4,65 m. lägreän densamma. Detta ger ett fall av c. 2,2 m., vilket motsvarar en gra-
dient av c. l,i m. pr mil. — Eftersom den olikformiga landhöjningen sedan den boreala
tiden visat sig vara något mindre inom södra än inom norra delen av Asunden, är det
alldeles vad man kunnat vänta, att en motsvarande olikhet förekommit sedan den sub-
boreala tidens början, och följaktligen naturligt, att en något mindre gradient erhålles å
den tidigt subboreala kontaktens lutning inom de 2 3 av Asunden, som avståndet Ber°-a—
Sillstad utgör, än inom hela Asunden. Överensstämmelsen mellan de två bestämningarna
måste därför anses som rätt god.
Sedan slutet av den subboreala tiden torde inom Asunden och Ämmern liksom inom
Järnlunden ingen nämnvärd olikformig landhöjning hava förekommit. Detta synes näm-
ligen framgå därav, att vid bägge sjöarna abiegna skogsbottnar med tall, ek och gran i
såväl norra som södra delarna av nämnda sjöar förekomma nätt och jämnt ned till 1. v. y.
men ej lägre. I Kärraviken förekomma visserligen tallstubbar i sannolikt primärt läge
djupare, ned till c. 1,2 m. under 1. v. y., men dessa äro troligen av prmabiegn ålder och
tillhöra en äldre del av den subboreala tiden (jfr förhållandena å Hackelö i Järnlunden,
s. 28. Se ock s. 48, anm. 2).
Att den subboreala tiden även inom Asunden verkligen medfört sjunkande vatten-
stånd, ej blott en ev. stagnation i vattenstigningen, framgår såväl av igenväxningskontak-
tens oförmedlade karaktär i de under denna tid igenvuxna sydliga vikarna som av kon-
taktens horisontella förlopp, spec, i Sillstadkärret. En blott stagnation i den pågående
allmänna vattenstigningen borde nämligen ändock haft till följd stigande vattenstånd i
de sydliga vikarna på grund av den pågående olikformiga landhöjningen och en därav
betingad stigning av 1.1, k. — om igenväxning över huvud kommit till stånd.
De olika skedena i Järnlunden—Åsunden—Ämmerns sen- och postglaciala
historia i förhållande till den på Östersjöns utvecklingshistoria grundade geo-
logiska tidsindelningen.
Den olikformiga landhöjningen i nordnordvästlig riktning, ungefär vinkelrätt mot land-
höjningsisobaserna (se Munthes isobaskartor över B. G, A. G. och L. G. inom S. Sverige, Munthe
1910 b), sedan den boreala igenväxningens början utgjorde inom Järnlunden c. 2,45 m. (s. 50),
inom Asunden c. 8,35 m. (s. 85). Pä den c. 36 km. länga sträckan Viggbykärret—Sillstadkär-
ret eller Brokind—HycMinge har således sedan den boreala igenväxningens början en olik-
formig landhöjning av c. 10,8 m. förekommit, motsvarande en gradient av c. 3 m. pr mil.
SB
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
