Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 UNO SUNDELIN.
tingade utvecklingsfaser, ligger det nära till hands att vid särskiljandet av olika — torra
och fuktiga — skeden i sjöarnas utvecklingshistoria nära anknyta till dessa (jfr Sernan-
der 1908 c, s. 471, 1912 a, s. 204; v. Post 1909 b, s. 638—39). Ett sådant förfarings-
sätt kunde dock lätt locka till en i viss mån artificiell konstruktion. Riktigare torde
därför vara att utgå från förhållandena i sjöarna och se till i vad mån en på dessa grun-
dad indelning sammanfaller med Östersjöns utvecklingsstadier.
Med utgångspunkt från de hydrografiska förhållandena i sjöarna skulle jag då i
största allmänhet vilja begränsa de fuktiga och torra skedena på följande sätt. Det fuk-
tiga skedet varar, så länge ett områdes sjöar allmänt äga synligt utlopp och vattendragen
rinna året om. När åter sjöarna i större utsträckning börja att en del av året sjunka
under passhöjd och vattendragen att sina, inträder det torra skedet. Då sjöar med större
vattenområden och mer betydande åar nått detta stadium, har den torra perioden ut-
präglat inträtt. Denna slutligen varar, till dess de för de fuktiga skedena gällande karak-
teristika ånyo inträda.
Tillämpas denna indelningsgrund pä förhållandena inom Järnlunden—Asunden—
Ämmern, skulle alltså den boreala torrperioden börja, när lågvattenytan första gången
sjönk under trösklarna vid Brokind, Rimforsa och Skedevi och Stångån följaktligen en del
av året sinade ut. Det boreala skedet varade sedan, som förut visats, över »ancylusmaximum»
fram mot »litorinamaximumdå lågvattenytan åter steg över passpunkterna och Stångån
blev vattenförande året om. Man kan vidare lämpligen uppdela det boreala skedet i trenne,
som sedan skall visas, även av olika floror karakteriserade underavdelningar, nämligen:
1) det äldre boreala igenväxningsskedet, varunder lågvattenståndet sjönk från passhöjd till
c. 1 m. därunder i Järnlunden, 2) det yngre boreala igenväxningsskedet, varunder lågvatten-
ståndet sjönk från c. 1 m. under passhöjd till något mer än 1,5 m. därunder samt 3) det
boreala transgressionsskedet, varunder lågvattenståndet steg från c. 1,5 m. under till passhöjd.
Det jämförelsevis kortvariga atlantiska skede, som nu inträdde, varade sedan, till dess
»torrgränsem (Wallén 1913, s. 251) en tid efter »litorinamaximum» ånyo överskreds, d. v. s.
avrinningen en del av året blev = 0, och den subboreala perioden började. Denna avlöstes
av den subatlantiska på samma sätt som den boreala av den atlantiska, när lågvattenytan
under den subatlantiska stigningen åter steg över passpunkten för att icke mer sjunka där-
under. Denna stigning var, som ofta framhållits, betydligt större och mer oförmedlad än
den jämförelsevis svaga och successivt försiggående atlantiska. Det subatlantiska skedet slut-
ligen sammanflyter utan tydlig gräns med det historiskt-recenta. Ovisst är, om över huvud
någon nämnvärd skillnad i vattenstånd förekommit under sistnämnda skeden. I varje fall har
det subatlantiska vattenståndet icke överstigit det från 1200-talet eller tidigare till mitten av
1800-talet rådande, åtskilligt uppdämda vattenståndet. Det subatlantiska skedet kan ju anses
sluta vid uppdämningarnas början i historiens gryning. Genom sjösänkningen i mitten av
1800-talet överfördes vattenståndet nära nog till det under subboreal tid förekommande.
En fråga, som på grund av det ovan sagda inställer sig, är: när sjönk vattenytan
första gången under de ifrågavarande sjöarnas passpunkter eller med andra ord när in-
trädde boreala hydrografiska förhållanden i desamma?
Järnlunden torde, som förut (s. 22) framhållits, hava isolerats ur issjön eller ishavet
ungefär på övergången mellan issjötiden och Yoldiatiden, varför den liksom Asunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
