Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde - Vimmerby mader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÅNGÅNS VATTENOMRÅDE. 143
för den småningom försiggående underminering, som de längre ut belägna skogsbottnarna
undergingo, varvid stubbarna sjönko allt djupare.
Vimmerby mader (105—10(1 m. ö. h.) (30).
Dessa vidsträckta, numera utdikade och uppodlade kärrmarker kring Stångån norr,
söder och väster om \ immerbv, kunna lämpligen behandlas i samband med Kröns torv-
avlagringar. De utgöra nämligen ett led i den torvbård, som följer Kröns västra strand
samt fortsätter vidare längs Stångån förbi Vimmerby ned mot Storebro, där ån sjölikt
vidgar sig till den s. k. bindeln. Strax söder om Vimmerby nå dessa »mader» en bredd
av c. 2 km. Här har jag på västra sidan av Stångån, c. 25 m. från densamma, företagit
en rad borrningar från närheten av Abro, där landsvägen skär ån, och c. 1 km. mot söder
(mitt emot Eriksholm). Stångån faller på denna sträcka åtminstone vid lägre vattenstånd
nästan omärkligt, varför man utan olägenhet kan jämföra stratigrafien vid resp. punkt-
500 rri
250 np
S om.Abro S om. Abro S orre
.-J=L=NT
-’–––"A
Lerblandad torvraylla. Magnooaricetumtorv Radicelltorv.
iniiiiiiiimiiiiiii
1I1IIIIII111I
Dytorv. Equisetum
J] limosnmtorv.
Fig. 44. Punktprojilcr genom.
Detritusgyttja.
Vimmerby mader.
’±
1000 rn.
S om.Abro
Lerblaudad sand.
Sand.
IEEE
profiler, ehuru markytan vid var och en av dessa avvägts från vattenytan i den närmast
belägna delen av Stångån. — Torvlagren visade längs hela den ifrågavarande kilometer-
långa sträckan av »maderna», som punktprofilerna utvisa, en i huvudsak överensstämmande
byggnad. På ett underlag av tämligen finkornig sand, som c. xh km. väster om Stångån
går i dagen, och vari åbädden vid regleringen i slutet av 1890-talet (som sträckt sig ned
till Storebro) hela vägen blivit nedskuren, följer:
I. 0—0,05 m. Lerblandad sand.
II. 0,i—0,25 m. Brungrön, radicellrik gyttja (p. 1 och 2) eller gyttjig radicell-
torv (p. 3 och 4). I detta lager förekommo bl. a.:
Carcx ampullacea — fruktgömmen. Najas flexilis — frön täml. allm.
Caltha palustris — 1 frö vid p. 2. Nymphcea alba — »
Najas marina f. microcarpa — frön täml. allm. Potamogeton natans* — fruktstenar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
