Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 UNO SUNDELIN.
Scirpus lacustris — frukter, stamdelar. Amblystegium sp. (fragment).
Equisetum limosum — » Gloeotrichia sp.
Chara sp. — sporer. Pediastrum Boryanum m. m.
Dessutom Daphnia sp. (ephippier) m. fl. krustacéer, fryganider, spongier m. m.
Frekvensen av Najas marinas och Najas jiexilis frön framgår av följande samman-
ställning av antalet frön av resp. arter, utslammade vid p. 1—3 ur ett gyttjeprov av en
borrkannas storlek, vid p. 4 ur ett dubbelt så stort prov:
Najas marina.1 Najas Jiexilis.
P. 1................................................................................. 1 6
>2...................................................... 1 0
>3............................................................................................. 1 1
»4.................................................................................................25 17
Summa 28 24
III. 0,15—0,5 m. Något gyttjig radicelltorv utan tydlig gräns vare sig mot under-
eller överliggande lager. Bl. a. innehållande:
OO O
Alisma plantago — frukter.
Carex filiformis — fruktgömmen.
Menyantlies trifoliata — frön.
Nymphcea alba — »
Potamogeton sp. — fruktstenar.
Ranunculus repens — frukter.
Scirpus lacustris — >
Equisetum limosum — stamdelar.
IV. 0,75—l,i m. Brun magnocaricetumtorv med fruktgömmen av Carex jilijorniis
samt med insprängd Equisetum limosum. Pinnularior m. fl. diatomacéer. — Vid p. 1
förekom mellan detta och föregående lager 0,i m. gyttjig Equisetum limosum-torv. 2
V. 0,4—0,6 m. Svart, dyig radicelltorv, vars modersamhälle troligen utgjorts av
magnocaricetum-jFgmsetitm /(mosum-samhällen.
VI. 0,05—0,2 m. Lerig, vid odling uppkommen torvmvlla, liksom föregående rik
på diatomacéer.
Pollenfrekvensen i olika delar av den efter regleringen starkt hopsjunkna torv-
massan framgår av nedanstående tabell, härrörande från p. 2.
2,0 m.
ytan.
grön
under 1,75 m. u. y.
Brun- Gyttjig radi-
gyttja Ii celltorv
1,5 m. u. y.
Brun magno-
car.-torv
1,0 m. u. y.
Dyig svart
radicelltorv
0,5 m. u. y.
D:o
0,25 m. u. v.
D:o
abs.
antal.
abs.
/0 antal. *
abs. !
antal. |
abs.
antal. %
abs.
antal. *
abs.
antal. *
Alnus............................... 23 13 8 5 6 4 7 4 8 6 8 4
Betula.............................. 13 7 4 2 2 2 5 3 3 2 6 3
tCorylus>....................... (27) (16) jj (22) (13) (5) i (3) (12) (7) (8) (6) (45) (25)
Picea............................... — — 2 1 — — — — 1 1 5 3
Pinus............................... 135 73 150 87 130 88 140 83 115 82 150 84
Quercus........................... 1 I 6 1
3 )i
10 1 9 ) 8 1
TiHa............................... 1 5 1 5 2 \ 6 10 3 9 1 6
Ulmus.............................. 6 I i 2 1 3 1
6 1 2 1 1 1
Summa 17!) 100 173 100 146 100 16!) 100 141 100 17!) 100
1 Även fröhalvor av Najas marina hava medräknats, då åtminstone flertalet tillhörde olika frön.
2 Vissa svartröda, huminösa partier i denna torv härrörde sannolikt från Cladium-rizom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
