Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 UNO SUNDELIN.
kvarlevde i denna ännu, sedan ekfloran invandrat i omgivningen, får också sin förklaring
därigenom, att Gölen ägt salthaltigt vatten.
Utom redan nämnda diatomacé-arter förekommo genom hela eller större delen av
lagerföljden en mängd andra arter såsom:
Cocconeis placentula.
Cyclotella antiqua.
Cymbella aspera.
Epitliemia argus.
» gibba.
Epithernia sorex.
» turgida.
n zebra.
Fragilaria construens.
Melosira granulata.
Melosira italica.
Pinnularia distinguenda.
Surirella elegans.
robusta.
Av de nu nämnda arterna blir Epitliemia zebra, som både förut och sedan endast
enstaka uppträtt, ymnig i tidigt senboreala lager (3,25 m. djupt i gyttjan), medan Pinnu-
laria distinguenda något senare, tydligen på övergången mellan boreala och atlantiska för-
hållanden (2 m. djupt i gyttjan) blir ymnig ifrån att förut hava varit och därefter åter
bliva sällsynt. Fragilaria construens förekommer utomordentligt ymnigt (ccc) i proven
från 3,75 t. o. m. 2,75 m:s djup. A 2 m. är den ännu tämligen allmän, medan den å
1,25 m. synes vara alldeles försvunnen. Ä 0,75 m:s djup uppträder arten åter allmänt,
å 0,25 m. är den utomordentligt ymnig. Surirella elegans och robusta förekomma säll-
synt genom hela gyttjelagret, men bliva liksom Surirella Capronii ymniga i de övre sub-
boreala delarna av gyttjan. — Planktonten Melosira italica åter förekommer enstaka i de
undre gyttjeproven, men är i proven från 2,75—0,75 m:s djup allmän—ymnig för att å
0,25 m:s djup åter bliva sparsammare. Melosira granulata slutligen förekommer å 2—1,25
m:s djup ymnigt, i äldre och yngre lager enstaka.
Av pollentabellen framgår, utom vad som anförts, att då den ljusgröna planktongyttjan
i bottnen (varifrån det äldsta provet härrör) avsattes, vilket med all säkerhet skedde om-
kring tiden för »forn-Gölens» isolering ur issjön, växte i omgivningen tall, björk, »Corylus»
och sälg, ehuru tallen ännu trädde tillbaka för björken (och sälgen). Icke mycket senare
hava altnen och alen (helt säkert klibbalen) inkommit. Xågot senare följde ek, lind och
ask (?), vilka snart erövrade den betydande plats i traktens vegetation, som de sedan
under hela värmetiden intogo. Troligen kläddes de bördiga lerdälderna kring Gölen av
ekrika lövängar, medan de kargare bergshöjderna intogos av tallskog. Granens pollen
visar sig för första gången i översta delen av den svartgröna gyttjan och når i den sub-
atlantiska detritusgyttjan en påfallande hög frekvensgrad.
Vill man nu söka se den skildrade lagerföljden vid kanotfyndet i kliraatväxlings-
teoriens ljus, skulle det te sig på ungefär detta sätt:
I. Primatlantisk tid: 0,is m. (4—4,15 m. djupt i gyttjan) ljusgrön plankton-
gyttja, avsatt vid tiden omkring isoleringen under jämförelsevis högt, ehuru sjunkande
vatten. Pinus, Betula, »Corylus», Saliv.
II. Äldre boreal tid (motsvarande äldre boreala igenväxningsskedet): c. 0,5 m.
(c. 3,5—4,o m.) Fragilaria-gyttja, även med arenaria-former samt ett par brackvattensarter
(.Mastogloia Dansei och Synedra ajfinis), avsatt i årligen avloppslöst, småningom sjunkande
vatten. Alnus och Ulmus inkomma.
III. Yngre boreal tid (motsvarande yngre boreala igenväxningsskedet): c. 1,0 m.
(c. 2,5—3,5 m.) Fragilaria-gyttja, avsatt i året om stagnerande vatten. Arenaria-B.oran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
