Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÅNGÅNS VATTENOMRÅDE. 193
dör ut. Synedra affinis ännu kvarlevande. Nitzschia scalaris inkommer. Likaså ek och
lind i omgivningen. Den ädla lövträdsfloran når hastigt en framskjuten roll.
IV. Senboreal-atlantisk tid (motsvarande boreala transgressionsskedet-\- atlantiska
skedet): c. 1,5 m. (c. l,o c. 2,5 m.) gyttja, avsatt ur något djupare och mindre igenvuxet
vatten. Fragilaria construens m. fl. grundvattensdiatomacéer försvinna, planktonformerna
Melosira italica och M. granulata m. fl. bliva ymniga. Nitzschia scalaris avtar, troligen
emedan vattnet blir djupare och utsötas.
\. Subboreal tid: c. 0,8 m. (0,2—1 m.). Fragilaria-gyttja, avsatt i den under
en större eller mindre del av året avloppslösa Gölen. Nitzschia scalaris blir åter allmän.
Surirella-arterna bliva ymniga. Granen inkommer i omgivninsren.
VI. Subatlantisk tid: 0,2 m. (0—0,2 m.). Ljusbrun detritusgyttja-f-0,45 m. sjö-
torv — Cuspidatum-torv. Granen blir hastigt allmän.
VII. Recent tid: 0,45 m. Sphagnum-torv.
Möjligen innebär Sphagnum-torvens bildande inträdet av något torrare förhållanden
i myren. — L. v. Post (1909 b, s. 677) tror sig i Närke hava funnit, att klimatet efter
6:e århundradet e. Kr. blivit torrare (jfr ock Hallström 1912, Ailio 1913). Möjligt är,
att gungflyets ersättande med en Sphagnum-mosse och följaktligen även det omtalade
kanotfyndet förskriva sig ungefär från denna övergångstid. Sphagnum-torvcns uppträdande
torde dock även kunna förklaras såsom en normal tillväxtföreteelse. I varje fall måste
kanoten vara åtskilliga århundraden gammal, då den inbäddats vid ett båtställe vid då-
varande Gölstrand, som befunnit sig ett 50-tal meter från närmaste strand före sänknin-
garnas början under 1700- och t. o. m. så tidigt som 1600-talet — såsom av kartan från
denna tid kan slutas.1
Tvärprofil V. Västra delen av denna profil överskär liksom föregående det nord-
västliga Sphagnum-området i myren. Medan emellertid vid den sistnämnda mossen först
i subatlantisk tid transgredierat över det subboreala skogskärret, har igenväxningen här
redan under tidigt subboreal tid försiggått genom en gungflyartad Sphagnum-mosse, före-
gången av Phragmites- och Eqniset-um-formationer och efterföljd av en skogsmosse med
tall, björk och klibbal. Vid p. 1 vilar Sphagnum-torv direkt på ett fast grusunderlag
2,5 m. under 0-planet, varför man torde kunna antaga, att lågvattenståndet vid tiden för
igenväxningen härstädes nedgått till detta djup.
I skärningens östra del ekvivaleras den subboreala skogstnossetorven av skogs-
torv med stubbar av lövträd och storvuxen tall. Av intresse är lagerföljden vid p. 5:
I. Berggrund.
II. c. 1,25 m. Rödaktig, otydligt varvig lera, övergående i
III. c. 1,5 m. Blåaktig lera, utan synlig varvighet.
I\ • c- 0,35 in. Detritusgyttja rik på bävergnagda grenar. Ett slammat och mikro-
skoperat prov från detta lager innehöll följande arter:
1 Från den omtalade liolmen i myren ett stycke emot norr kunde i dikesskärningarna följas en av längs-
lagda stockar, stöttade av nedslagna pålar, byggd gammal väg, överlagrad av 0,2—0,6 m. torvmylla och kärr-
torv, till stor del bildad av Amblystegium giganteum, Carex vesicaria m. m. Denna väg, som i närheten av
kanalen ett 50-tal m. norr om den förut omtalade gamla bron utgrävdes c. 5 m., är möjligen äldre än denna.
25—171148. S. O. U. Ser. Ca, N:r 16. Snndelin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
