- Project Runeberg -  Fornsjöstudier inom Stångåns och Svartåns vattenområden /
212

(1917) [MARC] [MARC] Author: Uno Sundelin - Tema: Geography, Småland, Östergötland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

212 UNO SUN DELIN’.
1,0 km. SSO om den
2,o » »
3.5 » » » »
ö,o » » » »
6.5 » » »
forna passpunkten: c. 4,oo m. över
: c. 3,50
» » : c. 3,oo
: c. 2,eo » »
» » : C. 1,75 »
v- }’•
»
»
Den sistnämnda siffran härrör från viken väster om Vadet. Längre söderut har
jag ej med säkerhet kunnat följa den ifrågavarande strandlinjen.
Den nuvarande passpunkten befann sig c. 0,25 m. under 1. v. y. och c. 4,25 m.
lägre än passpunkten i norr, varför — såvida den nuvarande passpunkten varit oföränder-
lig — en olikformig upplyftning av c. 4,25 m. borde hava förekommit inom Verveln,
sedan den tid ombytet av passpunkter inträffade. Eftersom avståndet mellan resp. pass-
punkter är c. 7,5 km., motsvarar detta en gradient av c. 5,7 m. pr mil. Emellertid har
den nuvarande passpunkten icke varit oföränderlig, sedan den tid det södra utloppet bör-
jade fungera. Detta går nämligen över rullstensgrus, vari en rätt djup erosionsfåra bil-
dats. Den nyssnämnda siffran för den olikformiga landhöjningen sedan passombytet bör
därför vara för hög. Ett korrektare värde för denna bör erhållas genom den omnämnda,
med passpunkten i norr korresponderande strandlinjen, som — då den utgör den högsta
någorlunda tydligt utbildade och sammanhängande strandlinjen — med all sannolikhet
även korresponderat med den nyöppnade passpunkten i söder. Den sammanlagda lut-
ningen å denna strandlinje från den nordligaste observationspunkten c. 1 km. norr om
Vervelns station till den sydligaste väster om Vadet c. 5,5 km. SSO därom utgjorde
c. 2,25 m., motsvarande en gradient av c. 4 m. pr mil. Utgår man från denna gradient,
bör passpunkten i söder sedan tiden för passombytet av den olikformiga landhöjningen
hava sänkts c. 3 ra. i förhållande till passpunkten i norr. Eftersom den förra nu ligger
c. 4,25 m. lägre än den senare, bör sålunda erosionen sedan samma tid hava sänkt den
södra passhöjden c. 1,25 m. — en siffra, som synnerligen gott stämmer med, vad man av
förhållandena å platsen är benägen att antaga.
Aven åtskilligt ovan den nämnda strandlinjen kan man flerstädes skönja inverkan
av vågsvall. .Söder om byn Skansen vid sydöstra delen av sjön har jag trott mig spåra
en (baltisk?) issjöstrandlinje 7—8 m. över vattenytan och vid Vervelns station synes
moränen vara ursvallad ända upp till 18—20 m. över vattenytan (se sid. 216).
dag skall nu övergå till studiet av torvavlagringarna vid Verveln.
Ekebergskärret (47. Tavla 6) är beläget i innersta delen av Vervelns nordvästligaste
vik invid det forna utloppet. Det är sedan omkring 20 år utdikat och i sin inre del
(p- 1—4) odlat.1 Den yttre delen intages av en skogskärrformation med snårig ungskog
av björk och tall jämte benved m. m. 1 fältskikten förekomma Myrica, Ledum, Calluna,
Myrtillus uliginosa samt i bottenskiktet inträngande Sphagna. — Den inre byggnaden,
som av profilen belyses, är denna. På underlag av grus följer ett flerstädes utkilande,
tunt lergyttjelager, som efterträdes av ett intill 1,7 m. mäktigt lager gulgrön, geléartad
gyttja. I lergyttjan liksom i undre delen av den geléartade gyttjan träffas jämte tall-
Jfr anm. 4, föreg. sida.
1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jul 8 22:33:52 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornsjo/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free