Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STAN GA NS VATTKNt )MRA1)E. 213
pollen m. m. samt frukter av Batrackium
arenaria-tlora karakteriserad av:
Caloneis latiuscula.
Campylodiscus hibernicus.
» norims.
Cyclotella bodanica.
Cymatopleura ellipticu.
sp. och fruktstenar av Potamogeton sp. en rik
Diploneis domblittensis.
Mastogloia Smithii v. lacustris.
Melosira arenaria.
Stephanodiscus astrrea.
Dessutom har i 1ergyttjan träffats den som svag brackvattensform ansedda
Campylodiscus echineis.1
Enligt vad ett par av Dr A. Cleve-Eulek undersökta diatomacé-pvov från gyttjan
vid p. 6, resp. 3,o och 3,6 m. under ytan, utvisa, äro en hel del arter i ungefär samma
frekvens representerade såväl i gyttjans understa som högre upp belägna delar. Sådana äro
t. ex. Anomoeoneis zellensis, Navicula papula och radiosa, Pinnularia distinguenda o. s. v.
Andra äro allmännast i de understa delarna för att högre upp bliva sällsynta. Hit höra
Fragilaria lapponica, Fr. mutabilis, Navicula luscula, ett flertal Pinnularia-arter etc., medan
slutligen ett stort antal och särskilt sådana, som finna trevnad även i svagt bräckt vatten,
i gyttjans understa del äro sällsynta eller saknas, under det att de högre upp bliva all-
männa eller ymniga. Till denna grupp höra Amphora ovalis v. libyca, Cymbella Ehrenbergii,
Epithernia argus, E. gibba, E. sorex, Eunotia arcus, Mastogloia Smithii v. lacustris o. s. v.
I övre delen av gyttjan har vid p. 4 anträffats frukter av Cladium rnariscus samt
huvud av en Carabid (enligt G. Cedergeen).
Torvserien inledes genom ett högst 1 2 m. mäktigt torvlager av telmatiskt och halv-
limniskt ursprung, vid p. 1—2: strandtorv med ved m. m. av al (Alnus glutinosa), björk,
asp och tall samt med rizom m. m. av Phragmites, Carer, Nuphar o. a., vid p. 3—4:
kärrsjötorv med (Cladium rnariscus (frukter, rizom), Carer pseudocyperus, C. filiformis,
C. strida, Comarum, Menyanthes, Phragmites, Equisetum, Nymphcea, vid p. 5: kärrtorv
med Carer och Menyanthes samt vid p. 6—8: stranddy med ved m. m. Over detta lager
av skiftande ursprung och ålder följer allestädes lövskogstorv utom vid p. 4, där en lins
av Sphagnum fuscum*-torv (med Eriophorum vaginatum-slidor) inskjuter mellan kärrsjö-
torven och lövskogstorven. Den sistnämnda övergår uppåt — utom i de yttre delarna
(p. 6—8) — i en skogstorv eller skogsmylla med talrika tallstubbar och -stockar, vilka
förstnämnda ofta uppsticka ur den genom odlingen destruerade yttorven, vars moderfor-
mation utgjorts av ett skogskärr (vilket framgått bl. a. genom upplysningar av den bonde,
som uppodlat området). Närmre sjön (p. 6—8) saknas tallskogshorisonten. Denna mot-
svaras här, såsom av granpollengränsen framgår, av alskogstorvens undre del. Gran-
pollengränsen träffas i den större, inre delen av kärret (p. 1—4) i skogstorvens övre del,
högst V2 m. under ytan, men sjunker utåt sjön hastigt ned i undre delen av alskogs-
torven, vid p. 7 drygt 1,5 m. under ytan. Detta visar, att den yttre delen av kärret,
ungefär från p. 5, igenväxt först i subboreal tid, åtskilligt senare än de inre, väsentligen
i boreal tid igenvuxna delarna.
1 Ingen möjlighet finnes giirna, att denna art sekundärt inkommit i provet, då den ej anträffats i något
annat av de samtidigt slammade och till Dr A. Cleve-Euler insända proven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
