Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Svartåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVARTÅNS VATTENOMRÅDE. 251
visar sig, när krig tillstundar, omtalats, förmäler författaren, att den »hafver sig häfvit år
1701 om sommaren i 10 dagar öfver vattnet», varom »alle gamble män, som omkring
siöön boo» kunna vittna. Vidare meddelas, att »Ryttmästaren Axel Piztol, som boor
nära vid siöön» omtalat, att »öön skal vara vid ca. 200 fot (?) lång och 200 bred, ligger
på södra ändan uti siöön, 4 allnar djupt under vattnet, men omkring öön är 9 allnars
djup. Uppå öön äro 3 allnars tiocka furustubbar.» Marbäcks kyrkas »gambla klockstapel
är deraf huggen, hvilken af ållder förfallen för 7 år nedtogs». Slutligen säges, att »för-
utnämnde Ryttmästare berättar, att han med sina barn gått torrskodd på honom, när den
varit uppe, och att bönderna deromkring samla mycken, fast ved af stubbarna, när öön
är uppe. — Öön har i hans tiid, som han berättar, varit 3:ne gånger uppe, första gången
när de svenske lågo vid Berlin, sedan när franzosen låg i sundet och den store hungeren
begynte. Sidst när K. Carl den 12:te gick öfver på Seeland.»
Palmskiölos sagesman, ryttmästaren Piztol omnämnes även (enligt Svedmark 1. c.,
s. 1) av Urban Hjärne, som berättar att »pastor i Frynnery Laurentius Kraft» iakttog
flottholmen 1699 om hösten tillika med ryttmästaren hr Axel Pistol, »som strax derhos
bor». Man har därför skäl att anse Palmskiölixs uppgifter tillförlitliga.
»När de svenske lågo vid Berlin» åsyftar med all säkerhet året 1631, då Gustav II
Adolf två gånger belägrade Berlin (Hildebrand del 5, s. 221 och 230).1 »När franzosen
låg i sundet o. s. v.» var år 1683, då Ludvig XIV sände en fientlig flotta till våra far-
vatten (Hildebrand del 6, s. 156) samt »när Carl den 12:te gick öfver på Seeland» år
1700, då Carl XII överskeppade 10,000 man till Själland (Hildebrand del 6, s. 248).
Intet av de nu nämnda årtalen för flottholmens uppträdande är förut känt, ej heller
det först nämnda året 1701. Alltså lämnar det Palmskiöldska manuskriptet upplysningar
om 4 för föregående författare okända uppträdanden i äldre tid, varav två tidigare än det
äldsta förut bekanta. En sammanställning av Öbergs, Svedmarks och omförmälda av mig
funna uppgifter om Ralångenflottholmens uppflytande under 1600-, 1700- och 1800-talen
ger vid handen, att den uppkommit:
1631 1700 1801
1683 1701 1812
1689 1713 1815
1696 1719 1824
1699 1723 1826
1726 1833
1733 1834
1743 1840
1747 1855
1750 1857
1757 1859
1758 1878
1766 1880
1 Osannolikt, om än icke alldeles uteslutet, är att det föga kända tillfälle året 1636 avses, då Herman
Wrangel lör kort tid intog Berlin (Hildebrand d. 5, s. 372).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
