Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Svartåns vattenområde - Noen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252 UNO SUNDELIN.
1773 1884
1779 1887
1783 1892
1788 1893
1790
1798
Undersöker man huru lång tid, som förflutit mellan holmens uppflytande, så som
detta framgår av ovanstående sannolikt ganska fullständiga schema, finner man att den
C’ O o 7
uppkommit
efter 1 år: 5 gånger
O C?
»2 : 5
3 » : 6
»4:4 »
» 5 » : 2
6 » : 3
» 7 » : 6
» 8 » : 2
» 9 » : 1 »
»10 : 1
» 11 » : 2 »
» 15 : 1 »
» 52 » : 1
Härav synes att någon utpräglad periodicitet i uppträdandet icke kan förmärkas,
ehuru flottholmen i allmänhet uppkommit efter 1 till 4 år (c. 60 % av intervallerna un-
der 10 år), ävensom att resp. 3- och 4-årsperioderna samt additionstalet av dessa här,
liksom fallet var med Sömmens flottholme (s. 235—236), ofta återkomma (nära 50 % av
intervallerna under 10 år). Anmärkningsvärt är, att flottholmens uppträdande i Sömmen
vissa år, nämligen 1878 (?), 1884 och 1887, inträffat samtidigt som i Ralången, men lika
ofta kan ingen samtidighet spåras. Ingen av de 4 uppgifter, som föreligga om Nimmern-
flottholmens uppträdande i äldre tider, sammanfaller med något känt uppflytande av
Ralångens flottholme (s. 202—203). Som Sieger (s. 4) visat, råder intet samband mellan
holmens uppträdande och Bruckners klimatperioder.
Noeil (c. 183 m. ö. h.).
Denna V2 mil NV om Ralången belägna, med utlopp till denna försedda sjö är ju
välbekant genom Gavelins undersökningar (Gavelin 1907. Se ock Wallén 1914.). Sär-
skilt betydelsefullt har utredandet av den äldsta Noenstrandlinjen och dess regionala lut-
ning varit. Vad den senare utvecklingen angår, behandlas i Gavelins arbete de ursprung-
ligen med Noen sammanhängande sjöarna Vänstern, Kalven och Frucken utförligt och
vattenståndets växlingar i dessa belysas genom flera profiler, medan däremot beträffande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
