Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Svartåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVARTANS VATTENOMRÅDE. 259
Man torde alltså böra förlägga Noens boreala passpunkt — åtminstone under ett tidigare
skede — till forsen nordväst om Skallycke, ehuru den senare på grund av den olikfor-
miga landhöjningen förflyttades allt närmare den nuvarande sjön, tills den slutligen nått
fram till den omtalade lilla forsen c. V2 km. söder om sjön, där den nu lämpligen bör
förläggas.
Oo
Av den nu gjorda utredningen framgår, att Noen utan allt tvivel liksom alla övriga
traktens sjöar under boreal tid varit avloppslös.
Vad den senare utvecklingen angår, är det vanskligt att av kärrens byggnad draga
några tillförlitliga slutsatser. Några antydningar om hur jag tänkt mig tolkningen av
lagerföljderna må emellertid givas. — Rörande Sundsmålenprofilen synes det mig antag-
ligt, att 1.1, k. längs hela skärningen är av boreal ålder. Sannolikt har lövkärret denna
tid skridit ännu längre ut, ehuru därvid bildade torvlager senare borteroderats. Kontakten
vid p. 3 och 4 avspeglar ett något senare borealt lågvattenstånd, åtminstone 0,25 m. lägre
än vid igenväxningens början. Under atlantisk tid har lövkärret troligen växt något i
höjden jämsides med en stegring av vattenståndet, som dock icke torde varit särdeles
betydande, dels av förut utvecklade grunder (s. 221), dels emedan vattnet i denna del
av sjön måhända alltjämt sjunkit i någon mån på grund av den olikformiga landhöjningens
inverkan. Någon tillbakastjälpning av sjöns vatten under atlantisk tid har nämligen med
säkerhet ej ägt rum (se Gaveein 1907, s. 14). Möjligen har ett avsackande eller på sin
höjd ett kortare stillestånd i den pågående olikformiga landhöjningen förekommit. Den
subboreala tiden torde hava medfört en något större torka, varunder den förut bildade
torven destruerats som en förberedelse för tallskogens utvandring. Torvbildningen av-
stannade sannolikt under denna tid alldeles för att med den subatlantiska tiden ånyo
vidtaga i form av en Sphagnum-invasion i den försumpade skogen. I sen tid, kanske
först efter den — av allt att döma obetydliga1 — sänkning, som Noen enligt Gavelin
(1. c., s. 5) skall hava undergått för omkring ett århundrade sedan, har mossen klätts av
tall- och björkskog, som nu i sin tur börjat undermineras och förstöras genom ett små-
ningom stigande vattenstånd, som, såvitt jag kan förstå,2 måste hava sin grund i det
konstaterade förhållandet, att Nobyån under sin väg genom Degelakärret är i färd med
att allt mer igenväxa.
Vad Degelaprofilen angår, måste, som redan anmärkts, den på lersand vilande kärr-
dyn (vid p. 5—9), vara äldre än den till mindre djup nående kalkgyttjan, såväl som den
däröver belägna torven. Vore så ej fallet, borde ovillkorligen gyttjan hava avsatts även
där, varest torven nu når ned till sandbottnen. Kalkgyttjan bör hava avsatts under sakta
stigande vattenstånd samtidigt som det redan anlagda, nu kringflutna kärret växte i höjden.
Möjligen har därefter igenväxningen längs skärningen fullbordats redan under det »boreala
transgressionsskedet» (se s. 104), kanske dock snarare, att den här dröjt till den subboreala
tidens inbrott för att då hastigt fullbordas. Härför talar ev. kontaktens horisontella för-
lopp. Om Cladium-torven vid p. 2 i kalkgyttjan 1 dm. under 1.1, k., och som även kun-
1 Inga recenta strandlinjer iakttogos högre upp än den på västra sidan av Noen belägna, av Sundsmålen-
profilen överskurna, sannolikt isskruvade vallen, vars krön nådde 0,75—0,85 m. över v. y.
2 Av samma uppfattning var kand. Hannerz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
