Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Svartåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVARTÅNS VATTENOMRÅDE. 267
vattenområde bekräftats och ytterligare belysts. Inom Sömmen, som torde ligga inemot ett
par tiotal meter under B. G., har påvisats en olikformig landhöjning av nära 5 m. (4,8)
pr mil sedan den stora boreala igenväxningens början. Under ett kortvarigt primatlantiskt
övergångsskede har igenväxningen dröjt att skjuta fart — beroende på att betingelserna
för en igenväxning i större skala ännu ej förelegat, dels emedan en rikare vegetation
ännu ej inkräktat de nyss av issjöns vatten omspolade vikarna och sunden, dels eme-
dan vattenståndet ännu varit relativt högt på grund av den baltiska issjöns avkylande
och fuktighetsbringande närhet. Allt eftersom dennas vatten sjönk allt djupare under
och allt mer fjärmades från Sommen-bassängen, minskades dess försvagande inflytande på
det boreala klimatet, vilket hade till följd, att även Soinmens vattenyta sjönk allt dju-
pare, varvid tidigt lågvattenytan passerade passnivåplanet, och en årligt återkommande,
ständigt allt långvarigare avloppslöshet uppstod, som till sist möjligen blivit permanent.
Detta var ev. fallet, när lågvattenytan under senboreal tid torde nedsjunkit inemot 1 m.
eller mer under Sömmens av morän bestående pasströskel. Jämte ett torrt och varmt
klimat har sannolikt även här underjordisk avrinning genom de flerstädes av rullstensgrus
och sand bildade bassängkanterna bidragit till framkallandet av det låga vattenståndet.
Sedan senare delen av den boreala, med ekflorans invandring samtidiga igenväx-
ningen (= yngre boreala igenväxningsskedet) har inom Sömmen en olikformig landhöjning,
något överstigande 2 m. pr mil visats förekomma, vilket är ungefär lika mycket som
sedan motsvarande skede inom Järnlunden—Asunden—Åmmern.
På samma sätt som Sömmen hava helt säkert alla andra sjöar å det småländska
höglandet under boreal tid blivit avloppslösa.
Vid Ralången, c. 162,i m. ö. h., som torde ligga helt nära B. G., har sedan den bo-
reala igenväxningens början en olikformig landhöjning av något mer än 6 m. pr mil
förekommit. Går man sedan liögre upp: till Raklången, Noen, V. Lägern och slutligen
Rådsjön, 283,3 m. ö. h., finner man alltjämt ungefär samma lutning i nord—syd till nord-
väst—sydost pä den äldsta boreala limnotelmatiska kontakten, nämligen omkring 6 ra. pr
mil. Man kan härav sluta, att den av det boreala klimatet betingade boreala hydrografien
och den äldsta stora igenväxningen av sjöarna här överallt börjat ungefär samtidigt, näm-
ligen vid den tid, då den baltiska issjön, efter att hava nått som högst, började att avtappas.
Dessförinnan hade tydligen den baltiska issjöns, Vetterissjöns och flera andra större och
smärre issjöars (se Gavelin 1912, s. 54 ff.) avkylande inverkan samt en av de stora
avdunstningsytorna beroende större luftfuktighet (jfr G. Andersson o. S. Birger 1912,
s. 133) fördröjt det boreala klimatet.
Vid södra delen av Noen, där den äldsta boreala limnotelmatiska kontakten visade
en lutning av jämnt 6 m. pr mil, lutade enligt Gavelin (1907, s. 10) den äldsta Noen-
strandlinjen c. 6,7 m. pr mil, varav framgår att en olikformig landhöjning av omkring
0,7 m. pr mil fullbordats under tiden mellan den äldsta Noenstrandlinjens utbildning och
den boreala tidens inbrott. — Påfallande är, att vid Säbysjön den äldsta boreala 1. t. k.
visar ett större regionalt fall än vid de övriga sjöarna, nämligen minst c. 7,5 m. pr mil,
medan just å motsvarande sträcka vid den 1 mil västligare Noen på samma latitud
(mellan Botorp och Länninge) den äldsta strandlinjen enligt Gavelin (1. c.), stupar be-
tydligt brantare än eljest, nämligen med en gradient överstigande 10 m. pr mil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
