Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Grönlands upptäckande och bebyggande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÖNLANDS UPPTÄCKANDE OCH BEBYGGANDE.
17
de togo med sig prof på allt detta, några träd så stora,
att de kunde användas till hus» (d. v. s. bjälkar). Leif
kom dock samma höst hem igen till Grönland och
berättade där om sin märkvärdiga upptäckt, som torde ha väckt
stor uppmärksamhet bland nybyggarna och som äfven
föranledde flera färder till det nyupptäckta landet, hvarom
mera längre fram. Under vintern 1000-1001 infördes
äfven kristendomen bland nordborna på Grönland, ehura
Erik den röde själf, Leifs fader, icke lät döpa sig.
Den omständigheten, att kristendomen på detta sätt
direkt infördes från Norge till Grönland, samt öfver
hufvud taget den direkta förbindelsen med förstnämda land,
har utan tvifvel åstadkommit, att grönländarna godvilligt
underkastade sig konungen af Norge Håkon Håkonson den
gamle mot slutet af hans regering - han dog 1263 -
samt lofvade att betala honom skatt. För hvarje dråp
skulle böter tillfalla konungen, vare sig en norsk man
eller en grönländare blifvit dräpt, »öfverallt ända till
nordpolen», heter det. Några år efter underkastelsen, nämligen
1266, utrustade emellertid de grönländska prästerna ett
skepp till en upptäcktsresa mot nordväst för att undersöka
huru långt landet sträckte sig åt detta håll. Man kom
då till ett ställe benämt Kroksfjardarheide eller
Kroksfjorden i nordliga Grönland, möjligen beläget vid Smiths
sund (mellan Grönland och Grinnells land). Om natten
var det frost heter det men solen sken dag och
natt; det var vid Jakobs dag (den 25 juli). Man fann
här spår af tidigare uppehållsplatser för »skrælingar» eller
eskimåer, men redan tidigare, på 1100-talet, torde
grönländska säl- och hvalfångare i Nordsetur eller nordliga
Grönland stött tillsammans med eskimåer. De skildras
såsom småväxta människor (pygmei), hvilka använde
stenknifvar och pilspetsar af hvalben. Grönländarna behandlade
emellertid eskimåerna på samma sätt som de indianer de
förut träffat på i Vinland; de slogo ihjäl eller fördrefvo dem,
hvarhälst de visade sig.
-
-
Först under fjortonde århundradet började eskimåerna
utkräfva hämd. De trängde allt längre och lägre söderut,
och under ett af åren närmast efter 1341 blef hela
Västerbygden ödelagd af dem. Ar 1379 gjorde de ett
härjningtåg också till Österbygden, och under det följande
århundradet, troligen år 1418, blef återstoden af den sydliga
Verdandis småskrifter. 96.
2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
