Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Grönlands upptäckande och bebyggande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
FORNSKANDINAVISKA UPPTÄCKTSFÄRDER.
hemvägen valde Leif säkerligen den kurs, som sedermera
blef den vanliga vid segling från Norge till Grönland,
nämligen mellan Färöarna (61° 50′ n. b.) och
Shetlandsöarna (60° 50′) "så långt förbi Shetland i norr att land
endast vid klart väder kunde skönjas, men så mycket
söder om Färöarna, att sjön dolde nedre hälften af
klippväggarna, och söder om Island, så att man (jämt och nätt)
kunde se de där häckande fåglarna samt hvalarna“. Man
ville nämligen hälst söderifrån eller från sydost uppnå
sydspetsen af Cap Farwell, ty härigenom undvek man
drifisen vid Grönlands östkust. I sammanhang härmed
kan nämnas, att flera af de till vår tid bevarade gamla
nordiska skrifterna och sagorna innehålla anvisningar för
färder tvärs öfver oceanen från Norge till Island och
Grönland. Sålunda träffas en dylik föreskrift redan i Olaf
Trygvessons saga, författad på latin omkring år 1200 af
munken Gunnlaug Leifsson. Samma föreskrift förekommer
i något utvidgad form i de båda förut omnämda
Landnamabok och Hauksbok samt i Ivar Bårdssons beskrifning
öfver Grönland. I den isländska bearbetning af Olaf
Trygvessons saga, som härstammar från omkring år 1300
originalet har gått förlorat lyder kursanvisningen
på följande sätt:
»Så säga kunnige män, att från Stadt i Norge är det
sju dygns segling till Horn på Islands ostkust, men från
Snefjällsnäs, hvarifrån vägen är kortast till Grönland, är
det fyra dygns segling mot väster öfver hafvet. Det
säges ock, att när man far från Bergen till Hvarf på
Grönland skall man segla tolf mil söder om Island.» Just
denna i förhållande till Island sydliga kurs torde äfven
Leif Eriksson delvis ha följt, då han på sin hemresa från
Norge närmast sökte komma i sikte af Hvarf (Cap
Farwell) på Grönlands sydspets.
Leif råkade emellertid att bli drifven ur sin kurs
och fördes af oväder och stor längre mot sydväst än
han själf ville. Därvid koin han at. träffa på det
amerikanska fastlandet så långt i söder, att han fann vin växande
vildt och därför kallade det nyupptäckta landet Vinland.
Det heter i berättelsen härom, att han "länge drefs
omkring i hafvet och slutligen råkade land, hvars tillvaro
han förut ej kände till. Där funnos själfsådda hveteåkrar
och vinstockar groende; där fanns också masur-träd, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
