Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Vägen till Hvita hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄGEN TILL HVITA HAFVET.
27
-
är mycket passande till skeppståg; den hvalen är mindre
än andra hvalar, icke längre än 7 alnar. Men i hans
eget land fanns den bästa hvalfångsten." Han reste
alltså, som han själf uppger, norrut det vill säga mot
nordost; han hade det öde landet på höger sida och det
öppna hafvet på vänster sida i tre dagar; då hade han kommit
så långt norrut som hvaljägarna brukade fara. Häraf
framgår, att hvalfångst vid denna tid idkades ungefär tre
dagsresor norrut från Malangen, alltså i norra delen af
nuvarande Tromsö amt och det sydvästliga Finnmarken på
omkring 700 nordlig bredd; hvalrossjakten drefs troligen
något längre i norr samt österut inemot Hvita hafvet.
Några hvalrosständer medförde Ottar sedermera hem till
konung Alfred i England.
Ottar seglade emellertid vidare mot norr (nordost), så
långt som han kunde komma under ytterligare tre dagar.
"Där böjde landet af rakt mot öster, eller hafvet gick in uti
landet (bildade en hafsbukt), han visste ej hvilket; endast
så mycket visste han, att han här måste vänta på
nordlig eller nordvästlig vind för att kunna segla vidare".
Ottar hade därmed passerat Norges nordspets, alltså norra
kusten af Magerö. Att han behöfde sex dagsresor för
att från Malangen komma fram till Nordkap kan förklaras
därigenom, att han här har färdats inomskärs mellan öarna
och fastlandet, där ännu i dag den vanliga segelleden går
fram; då han ville undersöka huruvida landet var bebott
borde han alltså passera den inre kusten af ökedjan. Ottar är
den första man, om hvilken man kan säga, att han upptäckt
och passerat Nordkap. Detta är visserligen icke Norges
nordligaste punkt, ty en lägre udde, Knivskjærodden på
Magerö, skjuter fram något längre mot norr, men i hvarje
fall är Ottar i de geografiska upptäckternas historia den
som först af alla kringseglat Skandinaviska halföns
nordspets.
Utanför Nordkap torde Ottar ha måst invänta ändring
i vindens riktning till västlig eller nordvästlig vind. Österut
från Magerö upphöra öarna, och de höga kusterna afbrytas
endast af sydgående fjordar; seglatsen åt detta håll har
sålunda sannolikt varit lättare. Mot öster eller sydost
seglade nu Ottar vidare så långt han kunde komma längs
landet på fyra dagar; sedan måste han vänta på rätt
nordlig vind, ty "landet böjde sig nu rakt mot söder eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
