Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FornBðgur Suírlanda. LXXXTX
konung Hrólfr i Gardarike ’). Det är väl möjligt, att detta ortnamn beror
på misstag af en skrifvare, som förväxlat Gardar (= Ryssland) och Gardr, en
form, hvilken stundom (t. ex. i Konrads saga) förekommer likbetydande med
Mikli-gardr. Alldeles säkert är det för öfrigt icke, att namnet Hugon i F kvarstår
från originalet; redaktören kan genom en "historisk" kritik, likartad med den,
han använder i fråga om den tyska käjsarens rätta namn, hafva bestämt Big
för att kalla greken Hugon, och kan, i så fall, ha haft ledning af
Karlamagnus s. VII. — Så väl i F som i den franska dikten (och Klm VII)
öfver-glänser den ene monarken den andra i prakt; men häri torde man knapt ega
rätt att se en ursprunglig öfverensstämmelse, då det i "Voyage à Constantinople"
är den grekiske konungen, som utvecklar mesta ståten, men den tyske käjsaren
i i*’, hvars skildring snarast erinrar om motsvarande beskrifningar i Konrads
saga och sagan om Sigurd Jorsalafare.
Ett särskildt intresse erbjuder episoden om tuppens delning. R. Köhler
har (i Germania 187G, p. 18; jfr hans anmärkningar i Benfeys Orient und
Oecident I, 414—8, och till L. Gonzenbachs Sicilianische Märchen, N:o 1)
ådagalagt, att denna episod innehåller ett vida spridt, gammalt och sannolikt från
Österlandet inkommet stoff. Att i vår saga dottern erhåller fötterna och
sönerne vingarna, ,är, säger han, "offenbar eine Entstellung", då alla de andra
versionerna låta det vara tvärt om.
Frågan, huru och när denna "‡>áttr" om käjsarens äktenskap blifvit
sammanförd med berättelsen om Amundasönerne, skall behandlas längre ned vid
en omständligare jämförelse mellan de olika redaktionerna af Magus saga.
Nu, medan vi hålla på att anmärka de utländska beståndsdelarna i sagan,
skola vi yttra några ord om de "Jwttir", som tillhöra redaktionen F och andra
därmed beslägtade, men ej redaktionen A.
I den första af dessa frættir, den om Magus’ äfventyr på Danmarksresan
(þórdarson kapp. 44—G, Wulff pp. 31—2), har man ej funnit något utländskt
stoff, (och den är sannolikt blott en fri komposition af åtskilliga i s. k.
"lygi-8ögur" vanliga motiv), icke häller i berättelsen om Lais (þórdarson kapp. 47,
58—00, Wulff pp. 32, 37—8), i hvilken man likväl kunde förmoda främmande
element. Men i de ‡>ættir, som handla om Vilhjálmr Laisson (färden till Val-
’) Huruvida hds. A haft namnet Hrölfr, kan ej med visshet afgöras, men det är
sannolikt, eftersom A öfverensstämmer med B och C i att kalla Ermeugads bröder Sigurctr och
Asmundr (i F heta de Hrölfr och Hälfdan) samt i att nämna Garjaríki (41*, 39", 40M,
42").
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
