Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CXIV
O. Cederschiöld.
(näst efter hans låtsade död), AM. 591 B, 4:to, och 4860 (fol.) å British
Museum, hvilka båda i Blutorden antyda kännedom om fortsättningen *).
Efter denna öfversigt af sagans ‡>ættir, deras antal och plats hos de olika
redaktionerna, tro vi ej någon särskild bevisföring vara af nöden för att
ådagalägga, att dessa småhistorier icke från början tillhört den nordiska
Magussagan, och att de blifvit tillsatta i senare tid. Vi hafva sett, att sagan i A
bildar ett afrundadt helt med klar och säker disposition *), men att däremot
de öfriga redaktionerna visa idel misslyckade försök att ordna och sammanbinda
en hop berättelser, som sakna inre sammanhang; huru omväxlande än dessa
försök äro, har ingen bearbetare ens lyckats aflägsna motsägelser i delarna, —
att af dem forma en organisk enhet var väl ej tänkbart. Då härtill kommer,
att redaktionen A finnes i en membran, som skrifvits inemot ett århundrade
tidigare än någon af de öfriga codices, synes det öfverflödigt att samla flere
intyg om dess högre ålder. Jag har därför ej aktat nödigt att underkasta
språket i de andra redaktionernas ‡>ættir en pröfning, som, efter hvad det
tyckes, skulle ha lemnat rikliga bevis på dessa berättelsers sena tillkomst.
Tidpunkten, då dessa fættir blifvit fogade till den egentliga Magussagan,
är ej lätt att fixera. Membranerna 2?, C, E och F tillhöra det 15:de
århundradet; det är icke omöjligt, att I kan vara något äldre; sammansättningen bör
altså hafva försiggått på 1300-talet. Kanske hafva några af ifrågavarande^
‡>ættir då redan funnits nedskrifna som särskilda ’sevintýri’; i synnerhet med
’) AM. 591 B, 4:to, (sora för öfrigt gör många godtyckliga ändringar och t. ex. i et. f. hinn
Hålfliti Madr begagnar uttrycket Helmingr) slutar sålunda: . , . fara þeir heim i Gardariki.
Enn Mavus jarl ferr heim til Striansborgar ok stýrdi ríki sínu til daudadags ok var inn mesti
vin konungs. Hans son var Håvardr, er sidan var rádgjafi Elinborgar drottningar i Franz.
Þeir Ámundasynir stýrdu ok einninn hverr sinu rjki med snild ok värn (hinir) mestu
höfd-ingjar ok kærir konungi. Adalvardr (!) eignadiz dóftur Karls konungs, enn var þó med
konungi til daudadags. Ok höfum vér eigi heyrt jiessa sögu lengri. Þakki þeir, sem
hlýddu. 1688. — 4860 slutar: Erlendr Ubbason, Adalvardr ok Markvardr váru
landvarn-armenn keisarans ok stýrdu hverr einn siniji borg. Ekki er hér getit um gipting
keisar-ans eda born Mäusar jarls, hvárt nökkur hafa verit eda engi. Ok endar hér sva
þessa sögu.
J) Se innehållsförteckningen pp. LXXXI—H; vid denna jämförelse mellan redaktionerna
taga vi ej hänsyn till käjsarens och Ermengads äktenskapshistoria, på hvilken vi strax
härefter rikta vår uppmärksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
