Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fornsögur Sudrlanda.
CLXXXVII
Den märkligaste skiljaktigheten mellan handskrifterna af Bær består i
begynnelseordens olika lydelse. I motsats till den vanliga berättelseformen, som
genast i början nämner en person (hjälten själf, hans fader eller någon annan,
som stått honom nära), öppnar A (se vår text 852"6) sagan med en
anmärkning om de tre floder, af hvilka en hvar heter ’Elfr’ ’), omtalar sedan en stad
vid den tyska Elbe och först därefter den man (Bæringr den äldre), som
herskade i denna stad. Mera i sagostil äro begynnelseorden i C: Á dögum Alexandri
pàva réd Bæringr hertogi fyrir Saxlandi; hans systir. etc. 2); härmed öfverensstämma
pappershandskrifterna; à har likväl efter Alexandri pàva tillfogat hins þridj’a med
því nafni.
Hvad nu angår .4:8 begynnelseord, så kunna de icke hafva hit öfvergått
från det utländska originalet, ty en reflexion af detta slag är ej gärna tänkbai
annat än hos en nordbo. Så framt icke redaktören fullständigt ur egen
fatabur tillagt dessa ord, kunna de möjligen framkallats genom den kännedom af
de geografiska anteckningarna i Hauksbók, till hvilken handskriften i öfrigt
röjt spår (jfr i synnerhet p. XCVIII, noten). Snarare kunde den
början, C meddelar, vara ursprunglig, men icke häller denna är riktigt
tillförlitlig. Den afsedde påfven Alexander kan svårligen vara någon annan än
Alexander III, såsom äfven i uttryckligen säger; han regerade, som bekant,
1159—81 och blef genom sitt kraftiga uppträdande mot den tyske käjsaren
Fredrik I och den engelske konungen Henrik II vida fräjdad M. Men om nu
sagan blifvit öfversatt omkring midten af 13 årh. och originalet varit ett eller
annat decennium äldre, så vore det icke troligt, att författaren skulle för sin
berättelses diktade och delvis tämligen sagolika händelser hafva bestämt en
tidrymd, som låg så nära hans egen, och hvilken flere af hans samtida godt
kunde minnas.
I en anteckning på 580, 4:to, (= A) säger Arne Magnusson om Bærings
saga: ’vantar upphafed’. Han har utan tvifvel från åtskilliga andra hdss. känt
begynnelseorden Á dögum Alexandri . . . och, då han här saknat dessa samt
’) Jag hade förestält mig, att med ’Romelfr’ kunde menas Tiber; men då jag eljest
icke funnit namnet i denna användning, sluter jag mig till Vigfussons åsigt (se Diet. ordet
elfr), att här afses ’Raumelfr’ i Norge. Om o i betydelsen au hos "första handen" se ofvan
p. LII.
J) I E är första raden numera oläslig.
*) Alexander II, som var mindre framstående, herskade omkring hundra år tidigare
(1061—73) och Alexander IV, svag och olycklig, betydligt senare (1254—61).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
