Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Newton utforskar solljusets natur. 1670. Utdrag ur Newtons “Optik“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
EG (fig. 18) är fönsterluckan och F det däri
befintliga hålet, genom vilket en ljusstråle faller in i det mörka
rummet. ABC är prismat, vars ena ände är vänd mot
läsaren. XY föreställer solen och MN papperet, på vilken
solbilden eller spektret uppkommer. PT är denna bild,
vars sidor w och v äro rätliniga och parallella, medan dess
ändar äro halvcirkelformiga. YK HP och X LIT äro
tvenne strålar, av vilka den förra utgår från solens
underkant till bildens övre del och brytes av prismat vid K
och H. Den andra går däremot från den övre solkanten
till den undre delen av bilden och brytes i L och I.
Om strålarna XLIT och YKPH samt alla de andra strålar,
som bilda spektret, ägde samma brytbathet, skulle detta
vara runt. Då det nu framgår av försöket, att solbilden
icke blir rund, utan ungefär 5 gånger så lång som bred,
måste de strålar, som anlända till den övre delen P och
alltså undergå den största riktningsförändringen, äga större
brytbarhet än de, som gå till den nedre änden T.
Spektret PT var färgat; det var rött i sin minst
brutna ände, T, och violett i den starkast brutna, P.
Den däremellan befintliga delen var gul, grön och blå,
Detta överensstämmer med en av mig förut funnen lag,
att ljusstrålar av olika färg äga olika grad av
brytbarhet.
1/
13
Nu gjorde jag mitt i vardera av tvenne runda bräden
DE och de (fig. 19), ett hål av / tums diameter och
i fönsterluckan vid F ett betydligt större, genom vilket
en solstråle inträngde i mitt mörka rum. I strålens väg
placerade jag bakom luckan ett prisma, ABC, som skulle
bryta strålen i riktning mot den motstående väggen. Tätt
bakom prismat ABC placerade jag nu det ena brädet
DE på sådant sätt, att blott en del av det brutna ljuset
kunde passera genom det i brädet upptagna hålet, medan
resten uppfångades. På tolv fots avstånd från detta
bräde uppställde jag det andra, de, så, att endast en
del av det brutna ljusknippe, som gått igenom det första
hålet, kunde passera genom det i detta andra bräde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
