Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 30. Kant förklarar världsbyggnadens uppkomst. 1755. I. Kant, “Himmelens allmänna naturhistoria“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
och tyda på något så helt annat än en blind slump,
att de borde ha föranlett uppmärksamma stjärnkunniga
att forska efter, huru i fråga varande företeelse bör
förklaras.
Man ser även de stjärnor, som ej befinnna sig i
vintergatans vitskimrande strimma, ligga allt tätare, desto
närmre de äro belägna denna, så att största delen av
de 2,000 stjärnor, man kan se med blotta ögat, befinna
sig inom en alls ej bred zon, i vars mitt vintergatan
är belägen.
Om vi nu antaga, att vi genom stjärnhimmeln lägga
ett plan av oändligt stor utsträckning, och därjämte
antaga, att alla fixstjärnors och systems lägen i
förhållande till detta plan bestämmes av en allmän lag på så
sätt, att de ligga tätare i dess närhet än annorstädes,
kommer ett nära planet befintligt öga att, när det skådar
ut i stjärnvärlden, i planets riktning se denna anhopning
av stjärnor såsom en lysande zon. Denna ljusa gördel
kommer att bilda en storcirkel, om iakttagaren befinner
sig i själva planet. I denna zon kommer det att vimla
av stjärnor, som te sig som ett vitt, likformigt skimmer,
ined ett ord som en vintergata, på grund av att de
enstaka ljuspunkterna genom sin litenhet undandraga sig
ögat och till följe av stjärnornas skenbara täthet. Resten
av stjärnhären, de stjärnor, som befinna sig längre bort
från planet, eller som äro på mindre avstånd från
iakttagaren, blir mera kringspridd, men stjärntätheten ökas
med närheten till planet. Emedan detta fixstjärnesystem
ter sig som en storcirkel, sett från vårt planetsystem,
följer slutligen, att detta senare befinner sig i just detta
plan och utgör ett helt tillsammans med de övriga
fixstjärnorna.
Om ett system av fixstjärnor, som äro lagbundet
grupperade i förhållande till ett visst plan, såsom vi
funnit vara fallet med vintergatan, befinner sig på så
stort avstånd från oss, att man ej ens med kikarens
tillhjälp kan urskilja de enstaka stjärnorna, om, kort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
