Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 34. Undulationsteorin finner en framstående förfäktare. 1760. Eulers brev till en tysk furstinna angående en del fysikaliska och filosofiska frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
eller att mellanrummen mellan de senare äro dubbelt så
stora som mellan de förra. Detta är uppenbarligen det
enklaste fallet näst efter, då de äro unisona. Vårt öra
kommer att utan svårighet iakttaga det harmoniska
förhållande, som råder mellan dessa båda toner, medan
detta i det föregående fallet svårligen eller alls ej kan
uppfattas. Om vårt öra nu med lätthet iakttager det
förhållande, som råder mellan tvenne toner, kallar man
deras samljud en konsonans, medan man kallar ackordet
en dissonans, om detta förhållande är mycket svårt eller
omöjligt att upptäcka. Den enklaste konsonansen är den,
vid vilken den högre tonen utför precis dubbelt så många
svängningar som den djupare. Denna konsonans kallas
i musiken en oktav; alla känna vi det intryck, en sådan
åstadkommer. Varje par toner, som äro på precis en
oktavs avstånd från varandra, klinga så väl samman och
tyckas varandra så lika, att musikerna beteckna dem med
samma bokstav. I kyrkan lägga vi också märke till,
att kvinnorna sjunga en oktav högre än männen, och dock
tro, att de intonera samma ton. Man kan lätt övertyga
sig om det sagda på ett klavér och förnimmer då det
vackra ackordet av tvänne toner, som äro på en oktavs
avstånd från varandra, som något mycket angenämt,
medan tvenne godtyckligt valda andra toner alls ej klinga
lika väl samman.
Sjuttonde brevet.
7 juni 1760.
Sedan jag nu talat så mycket om solstrålarna som
äro källan till allt värme och allt ljus, varåt vi glädjas,
kommer man helt visst att fråga: vad äro då solstrålarna
egentligen för något? Detta är utan tvivel ett av
fysikens viktigaste problem, med vilket en mängd företeelser
stå i samband. Den gamla tidens filosofer tyckas ha
föga bekymrat sig om besvarandet av denna fråga. De
flesta nöjde sig med att säga, att solen var utrustad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
