Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
mindre fulländadt genomförda ordenheten, beroende af
nationens kraft i dess inre språksinne och af dess full-
ändade ljudsysthem, är gradmätaren af språkets större
eller mindre företräde som språk. Det är förut (pag. 145 ff.y
nämndt att de, Semitiska folken, med sinnet mera vändt åt
en fint nyancerad modification af grundbegreppets betydel-
se genom symbolisk vexling af vocalerna inuti radix, vid
gina med suffix bildade yttre flexions-uttryck ej kom-
mit till fulländad -ordenhet, utan i sin sträfvan dertill
gtannat på en: punkt, der ordets elementer stå mera
fremmande för hvarandra utan försmältning till ett or-
ganiskt helt; elementeruas förhållande till hvarandra nal-
kas här egenskapen af sammansättning. De språk åter,
hvilka i sin gestaltning följa flexionens princip, utan att
dock äga de Semitiska språkens beundransvärda finhet
vid den inre flexionen, och ej heller nog inre kraft och
yttre böjlighet att genomföra flexionsmethoden , utan i
sin sträfvan stanna på en lägre grad af fulländning, kal-
las agglulinerande; deras kännetecken är matthet i ord-
enheten och de skilja sig från de fulländade flexions-
språken ej till principen, utan blott genom sitt mer eller
mindre misslyckade sträfvande att nå fulländningen i des-
gas bildning. — Flexionens beskaffenhet, som språkets
sanna lifsyttring, afgör, i hvad mon ett språk motsvarar
fordringarne af det språkideal, vi tagit till norm vid vår
jemförelse, men då dess större eller mindre faolländning
till sitt yttre kännetecken har ordenheten, så är det till
dennas beskaffenhet vi äga att hålla oss vid bedömandet
af, i hvad grad ett språk är fulländadt.
Ordenheten har sin naturliga orsak i begreppsenhe-’
ten; hvad det inre språksinnet omedelbart förenar, det
vill äfven ljudet vid uttalet symboliskt beteckna som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
