Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
tager i sin ensidiga uppfattning af satsen ej i betrak-
tande, att ordet och satsen vid deras synthes måste föl-
ja olika lagar. Det Mexikanska språket framhåller vid
sina satselementers, försmältning verbet som den san-
na medelpunkten och söker att på allt vis dermed för-
binda satsens både styrande och styrda delar och att -
genom ljudgestaltning gifva denna förening stämpeln af ett
förbundet helt; sådan framträder bildningen t. ex. af sat-
sen: ni-naca-qua, jag äta (äter) kött. Man kunde anse
detta för ett blott sammansatt verbum, likt det Greki-
ska xocwgqgaysw, men språket fattar saken påtagligen an-
norlunda, ty om af någon orsak substantivet måste stå
skildt, så heter ofvanstående sats 2ni-c-qua in nacall,
jag det äta (jag äter det), det kött (köttet); satsen må-
ste i verbet vara afslutad och blir efteråt, som genom en
apposition, närmare bestämd; satsen är ej en sats, utan
ett ord. Språket tillkännager tydligen att det fattat den-
na förening som en absolut enhet, ty så snart en sats,
eller ett schema dertill efter anförda exemplet, skall för-
sättas i preteritum genom vidfogandet af augmentet o,
ställes detta främst i den förbundna enheten, hvilken så-
lunda klarligen betraktas som ett enda ord; de nämnda
exemplen skulle heta: o-ni-naca-qua och o-ni-c-qua
in nacatl. Änvu mera bestyrkes detta af, att för de
till införlifning brukade orden sorgfälligt åtskiljas en
absolut och en införlifningsform, hvilket gör att språket
"tryggas för allt missförstånd. Så aflägga nomina vid sin
införlifning de ändelser, hvilka alltid åtfölja dem i deras ab-
soluta tillstånd och karakterisera dem som nomina : det
ofvananförda naca t. ex. heter, som vi sett, i’ sin absoluta
form aacatl. Men då man betraktar, hvilka många olika
beståndsdelar äfven den enkla satsen kan innefatta, in-
ser man Jätt, att införlifningsmethoden ej är i stånd att
i ett förena alla de bestämningar, hvilka kunna inflyta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
