Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förvärva mig den borttagna summan, ty utan den kunna vi
icke klara oss. Dessutom är jag ju för all framtid pliktig
att spara åt henne.
— Däruti har du fullkomligt rätt, menade Herman, men
gemensamt skola vi arbeta därför. Ja, Gotthard, vare allt
gemensamt, den onda dagen med den goda, arbete, kassa,
hjärta och ära!
erman och Gotthard höllo ord. Inga föreläsningar
försummades, men däremot fann man dem nästan
aldrig vid dryckeslag, baler eller andra förlustelser.
Och Gotthard, vilken förut alltid varit med och ofta lett de
glada upptågen, satt nu tyst på sitt rum, arbetande nästan
strängare än själve Herman och vederkvickte sig endast med
en promenad varje afton.
Kamrater, som besökte dem, voro alltid välkomna. Men
då våra vänner icke hade annat bjuda på än ett vänligt
samtal och ett glas svagdricka, blevo besöken mindre täta,
och efter hand lämnades ”filosoferna”, såsom de på skämt
började kallas, att filosofera på egen hand.
Gotthard och Herman slöto sig allt innerligare till var-
andra, och även sedan de erhållit rätt betydliga penning-
remissor från hemmet, fortfor samma levnadssätt, ty Gott-
hard hade hållit sin föresats och hade anförtrott Herman att
lian bett Hedda skriva i händelse ...
— Jag förstår! hade Herman svarat. Och förutsatt även
att det icke behöves för detta ändamål, så delar jag full-
komligt din åsikt, att det alltid blir din plikt att vid behov
och brist skydda den arma flickan och hennes far, ty vem
vet huru djupt nöden kunde skada det olyckliga barnet, se-
dan hon... Men bevare mig Gud att anse denna tanke ofel-
Sjunde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
