Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framåt. 3
har sänkt sonden i sin sjukligt sen-
sibla, ängsligt fint nyanserade naturs mest
fördolda skrymslen, in till den sjuka, öm-
mande punkten; och så har han klädt |
dessa smärtsamma analyser af sitt eget
och sitt slägtes känslolif i versens och
novellens form.
Det är sålunda en vetenskaplig under-
sökning af samtiden, som Bourget anstäit.
Han säger sjelf, att resultatet af denna
långa och minutiösa undersökning är me-
lankoliskt. Det tyckes honom, som om
ur alla dessa böcker, som han skärskådat i
sina. essaier, ett och samma intryck lös-
gjorde sig, smärtsamt och djupt pessimis-
tiskt. Att förstå det unga slägtet ligger
i att finna orsakerna till detta unga släg- |
les pessimism.
»Hvad de mångfaldigas, symptomerna
al pessimismens framsteg i vårt occiden-
tala Europa, mattadt af raffinemanger,
sjukt af civilisation, oförmöget att famna
sina chimärer och så pivadt!» Eu all
män vämjelse inför denna verldens bri-
ster kväljer alla Europas nationer samt
röjer sig hos slaverna genom nihilismen,
hos germanerna genom pessimismen, hos
fransmännen genom egendomliga, bisarra
former af nervsjukdom. »Det mordiska
raseriet hos Petersburgs konspiratörer,
Schopenhauers böcker, kommunens våld-
samma oordningar och de naturalistiska
romanförfattarnes hätska misantropi röja
denna samma fiendtlighet mot lifvet, som
för hvarje dag allt mer höljer den euro-
peiska civilisationen i skymning.» — »Hon
höjer sig, denna (pessimismens) morgon-
rodpvad af blod och tårar; och liksom dag-
gryningens skimmer begjuter hon små-
ningom med sitt röda sken vårt århun-
drades högsta andar, dem som bilda krö-
net, dem mot hvilka morgondagens men
niskor lyfta sina ögon, — i vördnad.»
Detta bräckliga sekel, hos hvilket ny”
flikenhbeten är den sista och enda passio”
nen, detta sekel med sin undersökningsli-
teratur, sin af skamligheter fylda press,
sin koust med dess tålmodigt samlade
former af vanbildning och fulhet, kom-
mer Bourget att erinra sig en man, som
han en dag på ett sjukhus såg framdraga
från hufvyudkudden en handspegel och
deri mellan tvenne ombindningar betrak-
ta sin af ett kräftsår anfrätta mun.
i Det blir derför Bourgets egentliga huf-
| vuduppgift att anställa en diagnos af denna
| århundradets stora sjukdom.
| Jnder de många namn, som man gilt-
| vit denna sjukdom: den stora nevrosen,
| pessimism, nihilism, m. fl. — namn
| som beteckna än orsaker, äv verkningar
— består den innerst i en försvagning af
viljan (un affaiblissement de la volonté),
i en anfrätning af den sedliga kraften
|Givelgas chose d’atteint dans l’énergie
| morale), i tillvaron af ett sjukligt element
I och frånvaron af ett läkande element, så
| att menniskan blir allt mindre i stånd
| att starkt och gladt räcka till för lifvets
| arbete. »Det är en allmän sjuklighet i
känslolifvet, liksom en våg af galla, som
| ingjutits i själen och med en dyster färg-
| ton öfverdrager alla föremål, hurudana
| dessa annars äro i och för sig sjelfva.»
| Den är icke en förståndsdoktrin, utan en
| individuel, sannolikt fysiologisk disposition
| i känslolifvet. Det fins icke någon abso-
| lut pessimism lika litet som någon abso-
lut optimism. Den totala, absoluta pessi-
| mismen är oförenlig med hvilken som
helst verksamhet, till och med den obe-
tydligaste, emedan den bibringar den öf-
vertygelsen, att allt är till det sämsta i
den sämsta af alla möjliga verldar, och
emedan en sådan öfvertygelse nödvändigt
för till de indiske vises nirvana. Vi äro
ännu tvifvelsutan långt från detta plane-
tens stora sjelfmord, hvyarom teoretici tala;
men långsamt och säkert höjer sig denna
skumma tro på naturens och vetenska-
pens slutliga bankrutt, hvilken hotar alt
blifva det tjugonde århundradets, så framt
icke ett nytt friskt lif af omedelbarhetin-
gjutes i menskligheten.
Bourget har genom sin diagnos kon-
staterat, att det fins en sjuk punkt hos
det unga slägtet och att denna sjuka
punkt ligger i viljan. Men han har stu-
derat denna sjukdom genom den mångfald
symptomer, i hvilka den röjes. Han har
kunnat finna dess våsen och karaktär en-
dast genom att i detalj undersöka alla
de särskilda former, under hvilka den
framträder. Han har lärt känna tidskyn-
| net i dess innersta grund genom att upp-
| analysera alla dess yttringar, genom att
| sammanställa dessa och utdraga ur dem
det gemensamma, kvintessencen. Och
’ bakom former, symptomer, yttringar har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
