- Project Runeberg -  Framåt (Göteborg) / 1. årgång. 1886 /
19:6

(1886-1889)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det unga Frankrike.

Sådan är i möjligast sammanträngda
form och nästan alltigenom med hans
egna ord Bourgets åsigter om nutidssam-
hället och den samtida generationen, om

I

vetenskapen, universum och menniskona- |

turen. De utmynna i denna skumma,
sorgsna tro: vetenskapen står vanmäktig

inför tillvarons olösliga gåta och menni- |

skan lyder under en vilja, om hvilken
hon endast vet att den är stark och ond.
Detta är den menskliga vanmaktens teori.
Intelligensen faller till jorden som en
vingskjuten fågel, och viljan finner icke
en vrå i hela universum, der hon kan va-
ra sin egen herre; hela menniskan är en
svag . och ömkansvärd varelse, som van-
drar i mörker, syndar och lider.

Inför detta namnlösa elände, som är
verlden och menniskolifvet, krymper Bour-
gets känsliga själ samman i smärta och
fasa. Gent emot vetenskapens och den
menskliga intelligensens vanmaktsförkla-
ring söker han tröst och räddning 1 my-
etiken, och gent emot detta mensklighe-
tens oförskylda lidande formas i hans ån-
gestpinade själ på nytt och egendomligt
sätt kristendomens barmhertighetslära.

Mystiken har sin rot i motsatsen mel
lan hjerna och hjerta, tanke och känsla,
analys och dröm, mellan hvad vi ega i
vårt innersta väsen som generationernas
samlade arfaf instinktlik, omedveten, kän-
sloymnig tro och hvad vi sjelfva under
vår uppväxt och medels civilisationens
nyaste uppslag i tankens verld förstånds-
vis kommit till insigt om. Den mystiska
verldsåskådningen är bygd på den öfver-
tygelsen, att det fins intuitiva sanningar,
som analysen icke kan apptäcka, en »arriö-
re-fond immortellement nostalgique de
coeur», dunkla makter i naturen och dol-
da förmögenheter i menniskan, hvilka en-
dast aningen kan fatta.
mystik tager vid på det absolutas gräns,
der tanken maktlös dignar ned, den är
som en räddningsplanka undan tviflet.
Då analysen slutat sin verksamhet med
att erkänna sin egen otillräcklighet, erfar
menniskan behofvet af något mera för-
nuftigt än förnuftet, och hon faller i

drömmen Icke ungdomens lyckliga dröm-
mar som måla allt i rosenrödt, utan

den smärtsamma rysningen hos en men-
niska, som känner, att verlden är ett en-
da stort under, att all realitet har sin

Denna känslo- -

grund i en mörk natt, alt det outransak-
liga är början och slut till allt som är.

Men en sådan mystik mynnar med
nödvändighet ut i tro på det öfvernatur-
liga. Den är i sjelfva verket liktydig
med tron på en öfversinlig verld, utan
skönjbart sammanhang med vår egen och
af olika väsen. Helt och hållet har Bour:

get icke kunnat uppgå i denna mystik.
| Han står gent emot denna med samma

smärtsamma rädsla, samma sorgsna un-
dran som gent emot allt annat. Han är
en och samma känsloinnerlige skeptiker,
vare sig han tillägger ett »kanske», då
han stämplar all kultur och all natur
som ond i dess väsen, eller han i sin
framställning af oo determinismen an-
märker, att det kanske för menni-
skan är lika nödvändigt att tro på vil
jans frihet som att se solen gå upp och
ned, fastän hon vet, att den förra är en
chimär och att solens rörelse endast är
en optisk villa, eller han slutligen sam-
manställer analysen och mystiken. Sin
ställning i detta senare hänseende har han
sjelf förträfHligt angifviti dessa ord: zSam-
tidens medvetande måste nödvändigt väl-
ja mellan pessimismens slutsatser och tron
på det öfvernaturliga. Detta är krisen
för i dag och för i morgon».

Men härvid bar Bourget icke fattat
den moderna vetenskapens sista uppslag.
Det fins en modern mystik af ett slag
och en vidd, som skulle varit omöjliga
före vår egen lid. Denna mystik, hvilken
kanske fått sin fullständigaste vetenskap-

| liga utbildning af tysken Carl du Prel,
| hvilar på darwinismen, hvars fulländning

och blomma den utgör. Dess väsen be-

| står i den darwinistiska naturuppfattoin-

gens utsträckande till menniskan. Menni-

I skan i sitt nuvarande tillstånd bildar re-

lativt den sista länken i de organiska va-
relsernas kedja, men icke absolut. Hon
är ett led i denna stora kedja, hon står
i sammanhang både med forutiden och
framtiden, visar tillbaka på den förra
genom vissa rudimentära organ samt pe:
kar framåt mot den senare genomåtskil-
liga ännu mestadels iatenta förmögenhe-
ter. Liksom det, på föregående skeden
i naturens historia, inom de särskilda or-
ganismerna funnits organ, hvilka genom
en fortskridande differentiering möjliggjort
utvecklandet och framträdandet af högre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:53:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framatgbg/1886/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free